Enligt den eritreanska ambassaden i Stockholm är dokumentet främst en formalitet för att kunna säkerställa identiteten på de som ansöker om pass på ambassaden. Foto: SVT

Svensk-eritreaner pressas av regimen

Publicerad

Eritreaner i Sverige utsätts nu för hård press från den eritreanska ambassaden.
SVT har tagit del av ett dokument som den eritreanska ambassaden i Sverige uppmanar exileritreaner att skriva under där de måste erkänna och ångra att de lämnat landet olagligt och ta på sig ett straff för det.

– Han sa till mig att jag skulle fylla i det där pappret för att få passet. Jag skulle också betala två procent skatt och 2.300 kronor för passet, berättar Kbret när vi träffas på en fest hos en förening för regimkritiska exileritreaner i Göteborg.

Kbret är i 30-årsåldern och saknade ID-handlingar när han kom till Sverige som politisk flykting från Eritrea för drygt ett år sedan.  För att kunna styrka sin identitet när han sökte asyl måste han därför ansöka om ett pass på den eritreanska ambassaden.  Det tog emot för han ville inte ha något att göra med den eritreanska regimen, som han flytt från.

– Jag är emot diktaturen så det var jättesvårt för mig att gå till ambassaden för att få ett pass.

Tvingades erkänna

Kbret hade inga pengar och slapp den här gången att betala den tvåprocentiga skatt som exileritreaner runt om i världen pressas att betala till den eritreanska staten. Men för att få det för honom livsviktiga passet var han tvungen att skriva under ett papper där han erkänner och ångrar att han lämnat landet olagligt och är beredd att ta på sig ett straff för det.

Mussie bestämde sig för att fly från Eritrea efter ett ha varit fängslad ett halvår i ett underjordisk fängelse. Eftersom han hade sina ID-handlingar med sig till Sverige behövde han inte vända sig till ambassaden för att få ett pass men blev uppsökt av personer som enligt honom var utsända av ambassaden.

– Jag har inte betalat det man ska betala men först när vi kom till Sverige försökte de få oss att betala och även få oss att skriva under ånger-formuläret.

De kom till boendet?

– Ja, först började de att spela fotboll och sedan sa de att vi skulle fylla i det här pappret.

Mamman fängslades

Tror du att det kan hända något för att du inte har fyllt i formuläret. Med dig eller din familj i Eritrea?

– Det har redan hänt. Efter att jag lämnade landet fängslades min mamma som någon slags vedergällning. Vad mer kan de göra som är värre än det?

Vad skulle hända om du åkte tillbaka till Eritrea när du har skrivit på det här pappret?

– Jag skulle få ett straff, fängelse men vad ska man göra det är inte så lätt säger han och berättar att hans pappa fängslades efter att Kbret flytt och blev psykiskt sjuk i fängelset och avled senare.

”En formalitet”

Men enligt den eritreanska ambassaden i Stockholm är dokumentet främst en formalitet för att kunna säkerställa identiteten på de som ansöker om pass på ambassaden eller efterfrågar andra tjänster där. Den som skriver under riskerar inget straff och den tvåprocentiga skatten är frivillig och ägnad att tillgodose alla eritreaner deras rättigheter

– Den eritreanska ambassaden i Stockholm har inget intresse av eller avsikt att skrämma, förtrycka  eller använda maktmedel mot eller att trakassera sina medborgare så det förekommer helt enkelt inte. Det är helt grundlösa påståenden, säger Sirak Bahlbi som är pressansvarig på ambassaden.

Men den eritreanska ambassadens försäkringar övertygar inte Kbret.

– Jag har flytt hit till Sverige för att få frihet och demokrati men även här finns diktaturen. Det känns som i Eritrea säger han. Trots allt är han djupt tacksam över att ha fått uppehållstillstånd och med vetskap om att han nu lever i fritt land där han har rätt att vara kritisk och uttrycka vad han vill lägger han till.

Nya riktlinjer

Visa

Migrationsverket har nyligen fattat ett nytt så kallat rättsligt ställningstagande när det gäller prövningen av asylansökningar från personer från Eritrea. Det innebär att asyl skall beviljas personer som kan bevisa att de är eritreanska medborgare och att eritreaner inte kan utvisas till Eritrea.

Beslutet är baserat på en ny landrapport om förhållandena i Eritrea som gjorts på uppdrag av Migrationsverket.

Migrationsverket konstaterar att Eritrea är en av världens mest repressiva regimer. Grova överträdelser av de mänskliga rättigheterna har pågått under lång tid i Eritrea. Majoriteten av landets invånare är mobiliserade för nationaltjänsten och i synnerhet i den militära delen utsätts rekryter för inhuman behandling. I fängelser och i häkten och i polisstationer utsätts intagna för godtycklig bestraffning och tortyr.

  • Ingen form av politisk opposition tolereras och yttrande- och pressfriheten är allvarligt inskränkt.
  • Personer som har en politisk eller religiös uppfattning som inte godkänts av regimen eller har en kritisk inställning till regimen uppfattas som motståndare till regimen och riskerar förföljelse.
  • Eritrea bedriver en omfattande underrättelseverksamhet utomlands för att övervaka oppositionella i utlandet.
  • Nationaltjänsten (en sorts värnplikt/militärtjänstgöring) för alla eritreanska medborgare är på obestämd tid.
  • Det finns uppgifter om att minderåriga rekryteras till nationaltjänsten.
  • Alarmerande uppgifter om risken för övergrepp inom ramen för nationaltjänsten
  • Tortyr och hård bestraffning är utbredd och tillämpas på godtyckliga grunder.
  • Sexuellt våld mot kvinnor är utbrett på militära träningsläger
  • Personer som hållit sig undan nationaltjänsten riskerar att straffas mycket hårt
  • Familjemedlemmar straffas med anledning av anhörigas förseelser (exempelvis frihetsberövanden och konfiskering av egendom)
  • Eritreaner som fått avslag på sin asylansökan och återvänder med tvång riskerar allvarliga övergrepp
  • Ansökan om asyl betraktas som en fientlig handling mot Eritreas regering.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer