Krisen för de svenska lokala och regionala flygplatserna började inte med corona. I decennier har den allt mer kostsamma driften av flygplatserna varit en svår huvudvärk för kommunerna, landstingen och regeringen.

En blick på Luftfartsverkets sammanställning över flygplatsernas resultat mellan 2000 och 2017 visar på över 500 tal som i princip alla lyser lika röda som de varningslampor som indikerar att ett flygplan ligger för lågt vid landning.

Stora förluster varje år

De senaste åren är inget undantag. Före bidrag har flygplatserna gått med cirka 400 miljoner kronor i förlust varje år. I år kommer den totala förlusten bli betydligt högre. Flera av flygplatserna svarar i SVT:s enkät att årets förlust blir runt dubbelt så hög som normalt på grund av den uteblivna trafiken.

Enligt branschorganisationen Svenska Regionala Flygplatser väntas det totala underskottet till följd av pandemin uppgå till 300 miljoner kronor. Regeringen har i år gett de regionala flygplatserna 100 miljoner kronor i särskilt coronastöd.

Läggs ned regelbundet

Vem som ska betala för de kostsamma flygplatserna har länge varit en stor fråga. För drygt tio år sedan beslutade Luftfartsverket att lägga ned eller sälja sex förlusttyngda flygplatser. I flera av fallen tog lokala kommuner över. Regelbundet läggs flygplatser ned. Göteborg Säve och Oskarshamn är två relativt färska exempel. För tre år sedan saknade tre av alla regionala flygplatser reguljär trafik. I dag är det cirka tio som inte har någon reguljär passagerartrafik.