Det var en fiskare som av en slump upptäckte ubåten 1981. Den sovjetiska ubåten hade stått på grund i många timmar innan Försvarsmakten larmades och Sverige hamnade i en allvarlig kris med Sovjetunionen.
Den sovjetiska ubåten som var av Whiskeyklass, påstods av Sovjetunionen ha beteckningen U137, men hette egentligen S363 och hade kärnvapen ombord. Presskonferensen med statsminister Torbjörn Fälldin blev uppmärksammad i hela världen. Ubåten fick det populära namnet ”Whiskey on the rocks”.
Jakterna under 80- och 90-talen
Efter grundstötningen i Karlskrona 1981 såg och hörde svenska folket ubåtar överallt. Tusentals larm rapporterades till Försvarsmakten under 80-talet och början av 90-talet, och ett stort antal ubåtsjakter drogs igång.
Det var jakt utanför marinbasen i Hårsfjärden 1982, Sundsvall 1983, Karlskrona 1984, Töre 1987, Hävringe utanför Oxelösund 1988 – och så fortsatte det ändra fram till Sovjetunionens fall. Efter det upphörde ubåtsjakterna. Men de flesta larmen har senare visat sig vara falsklarm. Kvar finns ändå ett antal konstaterade kränkningar, enligt den senaste ubåtskommissionen 2001.
Underrättelseoperation i höstas
Ubåtsfrågan tog ny fart i höstas då den svenska marinen slog fast att kränkning skett i Stockholms skärgård av minst en mindre ubåt. Men Försvarsmakten drog aldrig igång ubåtsjakt utan kallade det för en underrättelseoperation på presskonferensen. Även försvarsministern och statsministern stod bakom försvarets analys.
– En motståndare ska aldrig kunna räkna med att uppträda ostört på svenskt territorium, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Brister i ubåtsskyddet då och nu
I början av 80-talet hade Sverige ett begränsat ubåtsskydd. Men i början av 90-talet hade Sverige byggt upp ett avancerat ubåtsskydd, framför allt med hjälp från marinen i Storbritannien och USA som hade bättre kompetens på ubåtsskyddsområdet än Sverige.
Samtidigt rasade debatten om vem som kränkte och om det överhuvudtaget var kränkningar. Tusentals larmrapporter kom in till Försvarsmakten. Många larm avfärdas direkt. Andra larm hade biologiska förklaringar, som till exempel minkar.
Men efter kalla krigets slut berättade några före detta sovjetiska ubåtsmän om ubåtsoperationer de gjort i Östersjön.
Sverige fick hjälp
Marinen i Storbritannien och i USA var inblandade i analysarbetet av ljudinspelningar av misstänkta ubåtar som den svenska marinen gjorde på 80- och 90-talen. Den brittiska och amerikanska marinen fick överpröva de svenska slutsatserna av ljudinspelningar, även bevis som senare presenterades i de så kallade ubåtssamtalen med Sovjetunionen. Det var den svenska ubåtsskyddscentralen MUSAC som skötte kontakterna, enligt Leif Leifland som varit ambassadör i London och kabinettsekreterare. Han berättade det i en intervju med SVT. Den före detta amerikanske marinchefen Elmo Zumwalt har även han bekräftat de goda kontakterna med Sverige i samma program i SVT. Men efter kalla krigets slut rustades ubåtsskyddet i Sverige ner.
Tre statliga kommissioner har granskat
Tre statliga kommissioner har granskat ubåtsfrågan. Den första kommissionen slog fast att det var Sovjetunionen som orsakade kränkningarna i Hårsfjärden 1982. Den andra kommissionen 1995 kom fram till att kränkningar skett. Men det gick inte att bevisa vilken eller vilka nationer som orsakat kränkningarna. Men Sovjetunionen hade huvudmotivet, ansåg kommissionen.
Amerikanska och brittiska ministrar uttalade sig i SVT
Och debatten tog ny fart 2001, sedan USA:s försvarsminister under president Ronald Reagan i en 15 minuter lång intervju i SVT sa att det fanns motiv även för Natoländer att testa det svenska ubåtsskyddet, speciellt efter 1981 då den sovjetiska ubåten S363 gick på grund utanför Karlskrona med kärnvapen ombord. Några veckor senare sa den före detta brittiske marinministern Sir Keith Speed samma sak i SVT. Då tillsatte statminister Göran Persson den tredje ubåtskommissionen som leddes av den rutinerade diplomaten Rolf Ekéus.
Mindre än tio konstaterade kränkningar
Den tredje statliga ubåtskommissionen presenterade sina slutsatser 2001. Den kom fram till att det då fanns bevis för färre än tio konstaterade ubåtskränkningar under åren 1980 till 2000. Till det ska läggas ett 30-tal allvarliga incidenter under samma period. Kommissionen slog även fast att inte bara sovjetiska ubåtar hade motiv att göra intrång i svenska vatten under det kalla kriget, utan även ubåtar från Natoländer.
Nytt säkerhetslandskap
Men sedan många år lever Sverige i ett helt nytt säkerhetslandskap i Östersjön. Sovjetunionen är borta sedan många år. De baltiska länderna och Polen är medlemmar i Nato. Ryssland har i dag bara tillgång till Östersjön från sina flottbaser i S:t Petersburg och Baltijsk utanför Kaliningrad. Incidentberedskapen har höjts även inom flyget, sedan bland annat ryskt bombflyg enligt uppgifter befinner sig närmare svensk gräns.