Förslaget innebär att försörjningsgränsen höjs från cirka 13 000 kronor till 26 560 kronor för den som arbetskraftsinvandrar till Sverige.

Det är en bit från den överenskomna höjningen, som enligt Tidöavtalet skulle ligga i linje med medianlönen, men är ändå tillräckligt stor för att få negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden, menar Svenskt Näringslivs vd Karin Johansson.

– Vi är naturligtvis inte positiva till det här, säger hon.

– Det är alltså inte arbetsmarknadens parter längre som sätter lönen, utan det är regeringen.

”Kommer sätta en ny sorts minimilön”

Svenskt Näringsliv företräder 60 000 företag och 48 branscher och arbetsgivarorganisationer. Enligt Karin Johansson riskerar en höjning till den föreslagna nivån att leda till kompetensbrist i Sverige.

– Det är de facto ett avsteg från den modell som finns på arbetsmarknaden i dag. Men framför allt handlar det om företagens förmåga att kunna rekrytera kompentens. Vi blundar inte för arbetslivskriminalitet men det finns andra verktyg att jobba med, säger hon.

Johansson menar att det också finns en risk för att arbetsgivare inte kommer kunna bära ökade kostnader.

– Tänk dig en arbetsplats där du måste ha tillgång till personal som kommer via det här regelverket. Men de som är svenska medarbetare går på en lägre lön än de som har arbetskraftsinvandrat får. Det är klart att det kommer sätta en ny sorts minimilön för den typen av arbetsplatser.

Muf: ”Dummaste förslaget”

Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor går hårt ut i sin kritik mot den M-ledda regeringens förslag, som har delat Moderaterna sedan den presenterades på partistämman.

– Vi tycker att regeringen har gjort mycket bra men det här är nog det dummaste förslaget man har presenterat hittills. Om man tror att de jobb man ska ta bort går till arbetslösa i Sverige då tror man fel, säger han.