Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det omdiskuterade svenska kriminalteknikbolaget MSAB får hård kritik. Foto: SVT

Svenskt övervakningsbolag kritiseras i amerikansk rapport

Uppdaterad
Publicerad

Det omdiskuterade svenska kriminalteknikbolaget MSAB får hård kritik i en ny forskningsrapport publicerad av den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Skälet är att bolaget marknadsfört sina spjutspetsprodukter i de auktoritära länderna Kina och Ryssland.

– Det är överraskande att de marknadsför sig så aggressivt i Ryssland, säger en av rapportens författare, Lars Gjesvik, forskare vid norska utrikespolitiska institutet Nupi.

Det svenska börsnoterade Micro Systemation AB, även kallat MSAB, utvecklar olika typer av kriminaltekniska lösningar. Deras främsta produkt XRY används för att extrahera och analysera information som finns i mobiltelefoner och surfplattor. Programmet kan också avkryptera information och återskapa raderade filer. Mjukvaran och tekniken har sålts till länder världen över.

Atlantic Council är en tankesmedja som arbetar med säkerhetsfrågor som rör USA, Nato och Europa. I den färska rapporten granskas hur säkerhetsföretag i Västvärlden som specialiserat sig på digital övervakningsteknik de senaste 20 åren deltagit i och marknadsfört sig på militära och polisiära mässor i auktoritära länder.

Enligt den färska rapporten ”Surveillance Technolgogy at the fair” finns stor risk för att statliga uppdragsgivare som bolagen marknadsför sig mot utnyttjar tekniken till att övervaka oppositionella och marginaliserade delar av befolkningen. Rapporten pekar även på risken för att spjutspetstekniken kan användas för att hota säkerheten i USA och Natoländer.

Pekas ut som ett av fem bolag

I rapporten pekas särskilt fem bolag ut som ”ansvarslösa” spridare av teknisk kunskap och förmåga. Ett av de fem är svenska MSAB som kritiseras för att ha marknadsfört känslig teknik till Kina och Ryssland.

– Vi har valt att flagga de företagen för vi ser på dessa mässor som speciellt problematiska när det gäller brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt för nationell säkerhet för västliga stater, säger Lars Gjesvik.

Forskarna har bland annat gått igenom den databas med deltagarlistor som organisationen Omega Foundation har över internationella mässor med inriktning på militär och vapen.

– När det gäller MSAB är det människorättsbrott som är en utmaning, säger Lars Gjesvik.

MSAB har deltagit vid den ryska militärmässan Interpolitex mellan åren 2015 och 2018. De har även medverkat i en polismässa i Kina 2016.

Vann ”flera betydande affärer”

Enligt MSAB:s årsredovisningar etablerade sig bolaget i Ryssland redan 2012 och de vann ”flera betydande affärer” året efter. Under 2020 hade MSAB intäkter på cirka 45 miljoner kronor för affärsområdet som kallas Ryssland och Asien.

Fram till och med hösten 2020 hade företaget även ett kinesiskt dotterbolag och anställda i Kina.

SVT har sökt MSAB:s vd Joel Bollö för en intervju. Bolaget tackar nej till intervju men skriver i en kommentar att de nu dragit sig ur Ryssland.

”Syftet med våra produkter är att stärka rättssamhällen och därmed en demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter”.

MSAB skriver också att de misstänker att deras produkter har ”missbrukats” i vissa länder.

”Detta är också skälet till att vi inte längre säljer till länder som Ryssland, Kina, Hongkong och Myanmar”, skriver bolaget.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det omdiskuterade svenska kriminalteknikbolaget MSAB får hård kritik. Foto: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer