Statsminister Stefan Löfven träffar Kinas president Xi Jinping i mars 2015. Foto: Karin Olander/TT

Sverige allt tystare om mänskliga rättigheter i Kina

Uppdaterad
Publicerad

När svenska medborgare tvingas bekänna påstådda brott i kinesisk statskontrollerad tv hörs inga högljudda protester från den svenska regeringen.

Allt fler länder, däribland Sverige, aktar sig för att kritisera den mäktiga handelspartnern i öst, menar Kinaexperten.

Att den svenska regeringen inte vill irritera den kinesiska regimen och därmed skada affärsrelationerna blev tydligt när statsminister Stefan Löfven besökte Peking förra året.

När han, av SVT:s korrespondent, fick frågan om Kina är en diktatur ville Stefan Löfven inte använda ordet diktatur, utan höll fast vid benämningen ”enpartistat utan fria val”.

ug – tystnadens kultur

”Du får välja vilket ord du vill och jag väljer vilket ord jag vill”, svarade statsministern då.

Idag ligger Kina på plats 176 av 180 på Reportrar utan gränsers lista över yttrandefrihet. Otaliga rapporter visar hur förtrycket har ökat sedan den nye ledaren Xi Jinping blev president 2013.

Officiella erkännanden i tv

Massgripande av advokater, hemliga fängelser och ökad censur tillhör inte ovanligheterna vilket två svenska medborgare nyligen fick erfara. Advokaten Peter Dahlin och förläggaren Gui Minhai kidnappades av de kinesiska myndigheterna och dök senare upp på kinesisk stats-tv där de fick bekänna sina påstådda brott.

–Senast man använde officiella erkännanden i samma utsträckning var under kulturrevolutionen. Syftet med de här erkännandena är ju främst att skrämmas, det är en maktdemonstration. Man vill visa att man kan bringa vem som helst till underkastelse och lydnad helt enkelt, säger Jojje Olsson, journalist och författare som arbetat i Kina under 9 års tid.

Sedan i somras är han inte välkommen till Kina längre. Han är numera en av de många journalister som svartlistats av den kinesiska regimen för sin rapportering.

Jojje Olsson menar att det ofta finns en föreställning hos näringsliv och politiker om att så länge man handlar med ett land ekonomiskt så kommer de politiska reformerna på köpet.

–Men Kina är ett tydligt exempel på att detta inte stämmer, säger han.

Regeringen håller låg profil

Den svenska regeringens låga profil framför allt vad gäller fallet med den svenske förläggaren Gui Minhai har kritiserats hårt av flera internationella organisationer som tycker att Sverige borde vara mer högljutt i frågan.

Johan Lagerkvist är professor vid Stockholms universitet och en av Europas främsta Kinaexperter. Han menar att många länder idag konkurrerar om de kinesiska investeringarna och ett sätt att konkurrera på är att tala så tyst som möjligt om de mänskliga rättigheterna.

–Sverige är inget undantag. Sverige talar också allt tystare om de mänskliga rättigheterna i Kina för att vi har andra hårda, starka, näringslivsintressen som uppenbarligen är viktiga att försvara, säger han.

Trenden slås fast i en Europeisk rapport, som Lagerkvist är medförfattare till.

Norge straffades för Kina-kritik

Att man inte ostraffat kritiserar regimen i Kina är något som vårt grannland Norge de senaste sex åren har fått erfara. Det kinesiska svaret på den norska Nobelkommitténs val att ge fredspriset till den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo blev sanktioner som uppskattas ha kostat norskt näringsliv hundratals miljoner kronor.

Norge har sen 2010 gjort stora försök att normalisera den frostiga relationen med kineserna. Bland annat ser den norska regeringen till att inte officiellt ta emot internationella ledare som kan riskera att uppröra styret i Peking.

Svenska regeringen agerar på samma sätt. När biståndsorganisationen Individuell människohjälp 2013 bjöd in premiärministern för Tibets exilregering, Lobsang Sangay, till Sverige ville ingen av de tillfrågade svenska ministrarna ta emot honom. Regeringen ansåg att det var mer lämpligt att mötet skedde på opolitisk tjänstemannanivå. Och mötet fick inte ske på utrikesdepartementet, utan regeringen skickade tjänstemän till Tibetledarens hotellrum i Stockholm.

– Uppenbarligen så vill det officiella Sverige inte uppfattas som att de tar emot en exiltibetansk ledare. Det kan kosta på. Precis som att dela ut Nobels fredspris till Liu Xiaobo har kostat Norge väldigt mycket, säger professor Johan Lagerkvist.

Måste vi inte acceptera att det är för stora ekonomiska risker att stå upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet gentemot Kina?

–Kortsiktigt är det naturligtvis så att man måste balansera olika agendor och intressen. Men på lång sikt måste vi värna om dom mänskliga rättigheterna. För att om vi inte har dem, då går vi en farligare värld till mötes, säger Johan Lagerkvist.

Uppdrag granskning har sökt handelsminister Ann Linde för en kommentar men hon har tackat nej till att medverka i vårt program.

Egen tolkning av mänskliga rättigheter

I ett mejl till Uppdrag granskning skriver Kinas ambassad att Kina har sin egen tolkning och tillämpning av mänskliga rättigheter, som skiljer sig från Västvärldens, och att dessa rättigheter omfattar alla medborgare i landet. Man skriver också att yttrande- och pressfrihet finns inskrivet i lagen och att politiska fångar inte existerar i Kina. Ambassaden hävdar också att inga svenska journalister nekats visum.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

ug – tystnadens kultur

Mer i ämnet