-Vi ser det som en del i våra nedrust- ningsambitioner, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till Sveriges Radio Ekot. Beslutet innebär att Sverige upphör med tillverkningen av bomb- kapsel 90, som är ett klustervapen.
Enligt Reinfeldt är ett undertecknande viktigt eftersom ett förbud innebär minskad skaderisk för civila i krig. 111 länder har sedan tidigare infört förbud mot klustervapen.
Varken USA, Ryssland, Kina eller Israel – världens ledande tillverkare av klustervapen – deltog i mötet i Dublin i maj, när avtalet om förbud mot klustervapen ingicks.
Libanonkriget
Invändningen mot vapnet är att de små laddningarna inte alltid detonerar och kan vålla svåra skador på människor långt efter att de fällts. Israel använde exempelvis sådana vapen i kriget mot Libanon 2006.
Ville utreda först
Sverige har dröjt med undertecknandet, vilket statsminister Reinfeldt förklarar med att regeringen ville få frågan utredd av försvaret, som skulle göra kostnadsberäkningar för ett alternativ. Försvaret har senare sagt att det förmodligen blir något som är dyrare än klustervapnet.
Statsministern jämför beslutet om klusterbomber med att Sverige undertecknade konventionen mot antipersonella minor 1999. Han anser att de två förbuden är en del av en svensk nedrustningsambition.
”Kunde kommit tidigare”
– Ett otroligt välkommet besked som kommer i sista minuten, säger Svenska Freds ordförande Anna Ek om statsministerns uttalande om att Sverige ska skriva på avtalet.
Svenska Freds har under en tid drivit en kampanj för att förmå Sverige att skriva under avtalet.
Anna Ek är kritisk till att regeringens besked kommer så sent.
– Man haft väldigt lång tid på sig och borde ha kunnat ta ställning mycket tidigare. Men vi är givetvis jätteglada.
S: Glädjande
Även socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin välkomnar Fredrik Reinfeldts besked.
”Det är glädjande för alla oss som arbetat för att få bort klustervapen och alla som värnar om den svenska nedrustningspolitiken att Sverige kommer att skriva på”, skriver han i en kommentar.
Han påpekar att konventionen som ska undertecknas i Oslo den 3 december ”är ett viktigt steg i kampen för en värld fri från klustervapen”.
Klusterbomber
En klusterbomb är en raket eller bomb som innehåller flera små bomber. D.v.s. små minibomber eller så kallade ”substridsdelar”.
• Det finns två typer: Luftbaserade som släpps från flygplan och markbaserade som exempelvis artillerigranater.
• Substridsdelarna är mycket små och varierar i storlek från läskburk till hockeypuck.
• En bombbehållare kan täcka ett område på 250 x 400 meter (4 fotbollsplaner stort)
• Första klusterbomben utvecklades av Nazityskland under andra världskriget och användes mot både militär och civila.
Sverige har en klusterbomb, Bombkapsel 90 som släpps från Jas 39 Gripen. Bomben beställdes redan under kalla kriget.
• Bombkapsel 90 innehåller 72 stridsdelar med splitterverkan. Kapseln väger 600 kilo varav 113,4 kilo är explosiv. Den glidflyger fram till målet sedan den blivit fälld från flygplanet. Kapseln har funktioner som ska minimera risken för farliga blindgångare.
• Bomben är del av invasionsförsvaret och är inte avsedd att användas vid Sveriges fredsfrämjande insatser i utlandet, enligt Försvaret.
• Klusterbomber användes under Vietnam-kriget och i Laos och i senare krig i Kosovo, Afghanistan, Irak och i Libanon 2006. FN uppskattar att det finns en miljon odetonerade substridsdelar i södra Libanon.
• Användandet av bomberna är mycket kontroversiellt eftersom en del av substrids-delarna inte detonerar vid nedslaget. Tillverkarna hävdar att kapslarna ska självdestrueras om de inte detonerar, men funktionen är inte pålitlig. Bombdelarna blir liggande i marken och fortsätter att döda och skada civilbefolkning långt efter krigsslutet.
• Internationella Cluster Munitions Coalition kämpar för ett förbud, men så länge stormakter som Kina, USA och Ryssland är emot blir det inget av.
Källa: Svenska Freds & TT