SVT granskar segregationen i skolan: Ojämn fördelning av skolelever med utländsk bakgrund

Publicerad

Var fjärde elev i Sverige har utländsk bakgrund. Men fördelningen på skolorna är långt ifrån jämn. I samma kommun kan en skola ha över 90 procent elever med utländsk bakgrund medan en grannskola har fyra procent, visar SVT Nyheters kartläggning.
– Skolsegregationen ökar, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Skolverkets statistik visar att det är stora skillnader i sammansättningen av elever inom kommunerna.

  •  Sunnadalskolan i Karlskrona har nästan bara elever med utländsk bakgrund – samtidigt som flera skolor i kommunen har så få som 4-5 procent elever med utländsk bakgrund.
  •  I Borlänge har flera skolor över 80 procent elever med utländsk bakgrund, samtidigt som flera skolor i samma kommun har tio procent.
  •  I Linköping har flera skolor kring 90 procent elever med utländsk bakgrund medan flera skolor bara har fem procent.

Sådana exempel ser vi många av när vi jämför skolor i landets kommuner. 

Ökade skillnader i skolresultat

SVT Nyheter har undersökt 3 641 grundskolor med jämförbar statistik för att se hur många som avviker från den totala andelen elever med utländsk bakgrund i respektive kommun.

Vår sammanställning visar att fyra av tio skolor skiljer sig med mer än tio procentenheter från den andel elever med utländsk bakgrund som finns i kommunen.

Det är problematiskt av flera skäl att elever med olika bakgrund möts allt mer sällan i skolan, menar Skolverket.

– Vi får en ökad koncentration av elever utifrån social bakgrund och migrationsbakgrund och vi ser att vi får ökade skillnader när det gäller skolresultaten, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Olika förutsättningar att lyckas

Hur sammansättningen blir styrs av närhetsprincipen, alltså vilken skola som ligger närmast eleven, i kombination med det fria skolvalet. Men i en rapport från Skolverket konstateras att det är svårt att få eleverna att välja en annan skola än den som ligger närmast bostaden. Samtidigt pågår flera försök i olika kommuner för att skapa en bättre fördelning av elever, för att därmed bryta segregationen.

Man försöker förändra skolors upptagningsområden, slå ihop mindre skolor till större enheter, bygga nya skolor mer centralt, ändra årskursindelningen för att elever inom vissa årskullar ska gå på samma skolor, oavsett var de bor. Det förekommer även att skolor i segregerade områden stängs.  

Men trots de här försöken visar SVT:s genomgång av Skolverkets egen statistik från läsåret 2017/2018 alltså att fördelningen fortfarande är väldigt ojämn, i många fall inom en och samma kommun.

– Man ska ha samma möjligheter att lyckas oavsett vilken skola man går på. Men så ser det inte ut i dag, säger Skolverkets Peter Fredriksson.

Skolsegregation – så har vi gjort granskningen

Visa

SVTs granskning bygger på Skolverkets uppgifter från 3 641 grundskolor under läsåret 2017/2018.

1 160 skolor finns inte med i underlaget då majoriteten av dessa saknar uppgift om andelen elever med utländsk bakgrund. Ett fåtal är mottagningsskolor eller internationella utbildningar enligt Skolverkets definition. Dessa har vi också räknat bort.

Utländsk bakgrund innebär enligt Skolverkets definition att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Hit räknas också elever in som saknar uppgift om personnummer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

den segregerade skolan

Mer i ämnet