Svenska väljare har byggt upp en lång tradition av att ta hänsyn till fyraprocentsspärren. Många är medvetna om vad som händer om något av de mindre partierna, till exempel Kristdemokraterna, åker ur riksdagen.

– Då finns det en armé av väljare där. De sympatiserar inte KD, men inser att Alliansen behöver partiet för att bilda regering, säger professorn i statsvetenskap Henrik Ekengren Oscarsson.

Taktik förskjuter politiken

Enligt hans forskning som publicerats i tidskriften Electoral studies använder väljarna också taktikröstning för att förskjuta partiers politik åt olika håll. Det kan handla om socialdemokratiska väljare som lägger sin röst på Vänsterpartiet för att de tycker att S har gått för långt åt mitten.

– Eller kanske som moderata väljare gjorde i förra valet. De ville förankra moderaterna längre högerut och gick därför till Sverigedemokraterna. I år kan det handla om att borgerliga väljare går tillbaka till Moderaterna för att en röst på SD kan innebära en fortsatt rödgrön regering, säger Oscarsson.

Rösten kan vara bortkastad

1968, när mätningarna startade, röstade 6 procent av väljarna på ett annat parti än det de tyckte bäst om. Den siffran har sedan ökat stadigt över tid. Den mest kända taktikröstningen är att borgerliga väljare stödröstar på Kristdemokraterna. Det kräver också att de litar på att tillräckligt många tänker likadant. Om partiet ändå åker ur riksdagen är rösten bortkastad.

– Om ett parti som KD skattas kring 6 procent i opinionsundersökningarna så kan väljarna tänka att ”nu går jag tillbaka”, men då får inte för många tänka så, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Källor: Svenska valundersökningar 1970-2014, Skäl att rösta strategiskt 2015