Det innebär att riksdagsledamöterna skriver ett namn på en lapp som sedan läggs i en urna och därefter räknas rösterna för hand. Om ingen kandidat har fått mer än hälften av rösterna blir det en andra och en tredje omgång. Först i tredje omröstningen vinner den som har fått flest röster. Varje röstomgång tar ungefär en timme.

Hemligt hur enskilda ledamöter röstar

Till skillnad från andra omröstningar i riksdagen är det här inte möjligt att ta reda på hur varje enskild ledamot har röstat, förklarar Magnus Isberg, tidigare kanslichef på riksdagens konstitutionsutskott och som har jobbat i riksdagen i många år.

Varför är omröstningen hemlig?

– Personval innebär alltid sluten omröstning i riksdagen, precis som i många andra organisationer. Det gäller även omröstningar i riksdagen om vem som blir ny justitieombudsman eller riksrevisor till exempel.

Men ledamöterna sitter ju på sina platser på väljarnas mandat och nu har väljarna ingen möjlighet att se hur deras folkvalda agerar?

– Så är det. Fram till 1925 var alla omröstningar slutna i riksdagen, men med argument om demokratisk insyn, är de allra flesta omröstningar offentliga sedan dess. Så vitt jag vet har frågan om att ha öppna personval aldrig varit uppe till diskussion, det är sällan personvalen blir så uppmärksammade som nu.

– En förändring av reglerna skulle i så fall ske genom att talmannen och riksdagspartiernas gruppledare agerar för en regeländring, men så vitt jag vet har detta aldrig varit aktuellt, säger Magnus Isberg.

Så röstades Söder (SD) fram

När Björn Söder (SD) valdes till andre vice talman efter valet 2014 blev det tre röstomgångar med slutna röster. Alla andra partier sade att de skulle lägga ned sina röster.

Söder fick ändå 53, 51 respektive 52 röster i de tre olika omgångarna, trots att det bara var 46 sverigedemokratiska ledamöter närvarande. Det var alltså 7, 5 respektive 6 andra ledamöter som också röstade på Söder, trots att partilinjen i de andra partierna var att rösta blankt.