JO har under flera år synat tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö och funnit att avlyssning har tillåtits där telefonnumrets innehavare varit helt okänd eller bara känd med tilltalsnamn.
Rättegångsbalken kräver att någon ska vara skäligen misstänkt för ett grovt brott. -Det är inte lagligt möjligt om man inte vet vem det är, säger chefs-JO Mats Melin till TT.
Ny lag krävs
Mats Melin anser att grundläggande fri- och rättigheter sätts på spel och ser ny lagstiftning som enda lösningen.
Efter begäran från polis, via åklagare, är det tingsrätterna som beslutar om hemlig telefonavlyssning. Rättegångsbalken kräver dock bland annat att det misstänkta brottet ska ha lägst två års fängelse i straffskalan och att någon skäligen misstänkt finns.
-Det är en individ, och man ska veta vem den individen är för att man ska uppfylla kravet, säger Melin.
-Alla tvångsmedel, och inte minst hemliga sådana, innebär ju ett ingrepp i den enskildes privata sfär och integritet. Det måste vara tydligt i lagen när polisen får tillgripa sådana här befogenheter, mot vem och hur det ska ske. Så klart och tydligt är det inte i lagen som det borde vara, fortsätter han.
Mobiltelefoner problem
Mobiltelefoner med kontantkort har ställt till det – något kriminella med förkärlek utnyttjar.
Lagarna skrevs nämligen i en tid när alla telefonnummer, fasta såväl som mobila, kunde kopplas till ett personligt abonnemang, påpekar Melin.
-Jag tror inte att någon tänkte på möjligheten att den knytningen kunde försvinna, och sedan är det ingen som har brytt sig om att göra något åt saken, säger han till TT.
Motsägelsefulla lagar
Ett annat mycket stort problem är att lagarna som reglerar avlyssning motsäger varandra. Varken lagen om elektronisk kommunikation eller sekretesslagen ställer krav på någon skäligen misstänkt.
Vidare ändrades rättegångsbalken 2004. Tillägg gjordes bland annat om att nummer som det finns ”synnerlig anledning att anta” att den misstänkte har ringt till eller kommer att ringa får avlyssnas. Ändå står ännu, i samma lagparagraf, att en skäligen misstänkt ska finnas.
Melin anser att oklarheterna är problematiska. Svensk grundlag (Regeringsformen) och praxis från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att avlyssning sätter grundläggande fri- och rättigheter på spel – och att ett godkännande ska bygga på särskilt tydligt formulerad lagtext.
Chefs-JO säger att myndigheterna möjligen ser avlyssningen som ett omistligt redskap mot brottsligheten.
-Men då får man väl lagstifta och göra det lagligt möjligt för polisen. Min huvudsakliga poäng är att som lagen nu ser ut, så går inte det här – och då ska ni sluta med det, säger Melin.
TT