Många väljer att bo trängre än de behöver eftersom de prioriterar ett attraktivt läge mer än boyta. Foto: TT

Trångboddhet ingen risk för ohälsa – men svenska normen är inte längre relevant

Uppdaterad
Publicerad

Att leva trångbott enligt den norm vi har i Sverige påverkar inte hälsa och skolgång, visar en ny granskning. Nu tycker Riksrevisionen att normen bör ses över. Den används inte längre som ett riktmärke i bostadspolitiken och risken finns att man missar den grupp som lever riktigt trångt.

Trångboddheten ökar i Sverige. I storstadskommunerna lever i dag ungefär var fjärde under den svenska normen för trångboddhet. Riksrevisionen har i en ny studie granskat vad effekten blev när bostadsbidragen reformerades 1996, vilket inneburit en halvering av kostnaderna de senaste 20 åren.  

– Man gjorde förändringarna för att göra en besparing och var orolig för att människor skulle bli sjuka och att det skulle kräva större uttag från andra socialförsäkringssystem, säger projektledare Cecilia Enström Öst på Riksrevisionen.  

Så blev inte fallet. Den grupp som analyserats är ensamstående föräldrar i hyresrätt som påverkades av restriktionerna på hur stor boendeyta som ger rätt till bidrag. Många föräldrar valde att flytta till en bostad som faller under normen för trångboddhet efter reformen. Men valet att bo på mindre yta gav inga effekter på ohälsa i fråga om sjukersättning, vårddagar, föräldrapenning eller skolbetyg.

Eget rum till barn är normen

Enligt den svenska normen för trångboddhet är lägsta standard att varje familjemedlem har ett eget sovrum och att det ska finnas ett vardagsrum och ett kök. Normen kom till i samband med miljonprogrammen på 1970-talet och blev ett riktmärke för bostadsplanering, bostadsförmedling och stödjande insatser. 

I dag har vi en ny typ av bostadsmarknad. Byggbolagen prioriterar yteffektivitet och många bostadsköpare gillar centrala lägen mer än boyta. Trångboddhetsnormen används inte längre som det var tänkt, konstaterar Cecilia Enström Öst.

– Det är tveksamt om den i dag är ett riktmärke för kommunernas bostadsbyggen. Socialstyrelsen har en mer restriktiv norm och anser att barn kan dela rum utan att det berättigar till ersättning.  Bostadsförmedlingen ger inte längre förtur till trångbodda, säger Cecilia Enström Öst.

Missar de extremt trångbodda

Riksrevisionen har inte gjort analys av hälsan hos den grupp som lever i extrem trångboddhet, vilket innebär hushåll där minst tre personer delar sovrum. Det kan finnas anledning att befara att de drabbas av de negativa hälsoeffekter som i flera internationella studier har kopplats till trångboddhet. 

Men i dag finns ingen officiell definition av den gruppen, som de senaste 20 åren ökat från 2,5 till 5 procent. Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att se över trångboddhetsnormen och att särskilt följa utvecklingen hos de som lever riktigt trångt.  

– När vi pratar om trångboddhet ska vi veta vad vi pratar om. Det kan ha betydelse för vilka insatser som krävs, vilka insatser som är relevanta och om de är lyckosamma, säger Cecilia Enström Öst.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.