Inrikes

Tre av fyra hatbrott är rasistiska

Uppdaterad
Publicerad

Tre av fyra anmälda hatbrott har rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Olaga hot och ofredande är de vanligaste hatbrotten, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Förra året polisanmäldes nästan 5.900 hatbrott, dvs brott med motiv att kränka offret.

72 proc bedömdes ha rasistiska eller främlingsfientliga motiv, 18 proc handlade om sexuell läggning och 10 proc hade antireligiösa motiv.

Brott i vardagen vanligast

De vanligaste brotten är olaga hot och ofredande, som är dubbelt så många som våldsbrotten.

-Det är brott som sker i mäniskors vardag, en granne eller någon helt obekant som kanske ropar något om utländsk härkomst, säger Anna Molarin, som är en av utredarna bakom rapporten.

Förändrad bedömning

I jämförelse med 2007 ökade hatbrotten med omkring 2.350 anmälningar.

Trenden har varit ökande sedan 1999.

Men flera förändringar har gjorts i brottsbedömningen. Förra året ändrades definitionerna av hatbrott och t.ex räknas nu även främlingsfientliga hatbrott mellan minoritetsgrupper och bifobiska, heterofobiska och transfobiska hatbrott.

Brå särredovisar nu också främlingsfientliga hatbrott mot afrosvenskar och romer.

-De är extra utsatta grupper, säger Anna Molarin.

Fakta om hatbrott

Hatbrott är brott riktade mot människor pga av t.ex etnicitet, kön eller sexuell läggning.

Hatbrott är ett typiskt vardagsbrott som lika ofta sker i skolan, på arbetet eller på allmän plats. Men det är vanligare att det sker i nära anslutning till hemmet eller på arbetsplatsen än ute i nöjeslivet.

I 38 proc av anmälningarna är gärningsmannen helt okänd för offret. Men nästan lika ofta, i en tredjedel av fallen, är gärningsmannen en närstående eller en bekant – kanske en granne, kollega eller skolkamrat.

42 proc av hatbrotten 2008 var olaga hot och ofredande, 21 proc våldsbrott, 12 proc ärekränkning, 11 proc skadegörelse och klotter, 8 proc hets mot folkgrupp och 4 proc olaga diskriminering.

Majoriteten av både misstänkta och utsatta är män.

Källa: Brå/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.