Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vad hände med tiggerifrågan? SVT:s reporter reder ut. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Tre personer bötfällda efter två år med lokala tiggeriförbud

Uppdaterad
Publicerad

14 kommuner har i dag olika former av lokala tiggeriförbud. Men bara vid tre tillfällen har det blivit böter. Alla tre fallen handlar om rumänska medborgare som bötfällts i Eskilstuna.

I Eskilstuna måste den som vill tigga på attraktiva platser köpa ett tillstånd hos polisen som kostar 320 kronor och gäller i tre månader. Sedan reglerna infördes för drygt ett år sedan har ett 20-tal tiggare köpt drygt 50 sådana tillstånd.

– Vi gör inga specifika insatser, men vi kontrollerar ju att tillstånden för passiv penninginsamling efterlevs, säger Peter Sigurd, kommunpolis i Eskilstuna.

Tre gånger har polis och åklagare gett ett en bot på 800 kr för att tillstånd har saknats. Alla gånger har det handlat om rumänska medborgare som saknar adress och åtminstone två av de tre böterna är ännu inte betalda. 

– Syftet är ju inte att jaga in pengar via böter utan det handlar om social kontroll, att man ska ha kontakt med polisen, så man vet vilka personerna är och så att man kan se om någon far illa, säger Jimmy Jansson (S), kommunalråd i Eskilstuna.

Vellinge kommun först

För drygt två år sedan fick Vellinge i Skåne klartecken i Högsta förvaltingsdomstolen att införa tiggeriförbud på vissa platser. I dag har 14 kommuner liknande förbud. Vi har talat med polis, frivilligorganisationer och tjänstemän i de fjorton kommunerna.

I huvudsak har förbudet inneburit att polisen nu kan köra bort folk. Den samlade bilden är att det är mindre tiggeri i dag än för ett par år sedan, men om det beror på förbuden, coronarestriktioner eller på att kontanterna försvunnit är oklart.  

– Det här är ingen stor sak för oss, säger kommunpolisen Peter Sigurd i Eskilstuna.

Andra vägar till försörjning

Samtidigt har fattiga människor fortsatt att komma till Sverige för att dra ihop pengar. I Stockholms kommun fanns ett 50-tal illegala boplatser förra året där mellan 500 och 600 personer bodde, enligt kommunens egna uppsökare.  

De vi pratar med säger att det nu handlar mer om brott och prostitution än tidigare. 

Stadsmissionen i Eskilstuna tycker fortfarande att tiggeriförbud är en dålig idé. 

– Jag tror inte att det hjälper på lång sikt. Vi ser ju att målgruppen återvänder och söker alternativa vägar till försörjning, säger Tomas Lindroos, direktor på Stadsmissionen i Eskilstuna.

Här är kommunerna med någon typ av förbud mot tiggeri inskrivet i de lokala ordningsstadgarna. Foto: SVT Grafik

Det saknas nationell statistik på hur många fall om brott mot reglerna för ”passiv penninginsamling” som resulterat i böter.

SVT Nyheter har i stället ringt runt och talat med poliser, tjänstemän och politiker i de 14 kommuner som infört olika former av tiggeriförbud.

Endast i Eskilstuna är det någon som uppgett att det delats ut böter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer