Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet Jan Hallenberg kommentera överenskommelsen. Foto: Jessica Gow/TT/AFP

Experten om överenskommelsen med Turkiet: ”Väldigt ovanligt avtal”

Uppdaterad
Publicerad

Under tisdagen övergav Turkiet sitt veto mot ett svensk och finskt medlemskap i Nato. Överenskommelsen ses som en politisk framgång för Sverige och Finland – samt för Turkiet. Men det finns ännu flera frågetecken kring uppgörelsen.

– Nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara.

Sluta finansiera terrorism, lämna ut personer kopplade PKK/PYD- och Gülenrörelsen och lyft vapensanktioner. Det är några av de krav som Turkiet ställer på Sverige och Finland. Under dagen tvingades Socialdemokraterna offentligt bekräfta att man står bakom avtalet, något som har mött stark kritik från framförallt Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 

– Det här är ett väldigt ovanligt avtal, Sverige är inte vant att samarbeta med en stat som har lite demokratiskt tveksamma inslag som Turkiet, säger forskningsledare vid utrikespolitiska Institutet Jan Hallenberg.

– Det viktigaste för Turkiet är att Sverige och Finland har särskilda säkerhetsproblem och att man visar Turkiet att man tar dem på allvar, fortsätter han.

Opreciserade krav kan bli ett problem

I ett dokument på Natos hemsida finns nu hela överenskommelsen mellan de tre länderna utlagd. Något som har väckt uppmärksamhet är att många av kraven är relativt tvetydiga och lämnar stort rum för vidare tolkning. Enligt Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara och statssekreterare vid Försvarsdepartementet, kan detta bjuda på större problem än vad utrikesdepartementet hävdar.  

Hur stor är risken att man kommer tolka de olika kraven, som exempelvis överlämningslistan, olika från svenskt och turkiskt håll?

– Den risken vill man så klart tona ned, men jag tycker att den risken verkar ganska stor. Det är uppenbart att man har nöjt sig med tvetydighet som ett diplomatiskt medel för att kunna komma överens nu. Men man måste komma ihåg att Turkiet skulle kunna hävda att man inte har sagt sista ordet ännu då beslutet även måste godkännas i det turkiska parlamentet.

Kan man säga något om vem som har fått vika sig? 

– Sverige och Finland är de som har behövt saker och Turkiet har varit den offensiva parten. Det är klart att nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger han.

  • Som blivande Natoländer ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet. Därför kommer de nordiska länderna inte att ge stöd till YPG/PYD eller Gülenrörelsen. Sverige och Finland fördömer också otvetydigt alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet och visar solidaritet med landet och offrens familjer.
     
  • Sverige och Finland bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation och förbinder sig till att förhindra aktiviteter utförda av PKK, andra terroristorganisationer och dess förgreningar. De tre länderna har kommit överens om att förhindra dessa gruppers verksamheter.
     
  • Sverige bekräftar att en ny och tuffare terrorbrottslag träder i kraft den 1 juli och att den svenska regeringen förbereder ytterligare skärpningar av antiterroristlagstiftningen.
     
  • Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det inte finns några nationella vapenembargon länderna emellan. Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapentillgångar i förhållande till andra Natoländer. I fortsättningen kommer försvarsexporten från Finland och Sverige också att befästas i linje med försvarsalliansens solidaritet och i enighet med artikel 3 i Washingtonföredraget.
     
  • Länderna har också kommit överens om att Finland och Sverige ska ta itu med Turkiets väntan på utvisningsbegäranden av terrormisstänkta snabbt och noggrant med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet.  De tre länderna åtar sig också att bekämpa desinformation och att förhindra att de inhemska lagarna missbrukas till förmån för, eller främjande av, terroristorganisationer. Finland och Sverige förbinder sig också till att stödja Turkiet och andra icke-EU-allierade Natoländer i befintliga och framtida initiativ inom Europeiska Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
     
  • För genomförandet av dessa steg kommer Sverige och Finland att inrätta en ”Permanent joint mechanism” där experter från bland annat utrikes- och inrikesdepartementen deltar samt experter från underrättelsetjänster och säkerhetsinstitutioner. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer