Det har blivit allt vanligare att hitta på egna, helt nya efternamn. På tio år har antalet ansökningar ökat med mer än 50 procent. På tjugo mer än fördubblats.

– Det finns ett behov av att vara unik med en igenkänningsfaktor, säger Stina Lilja, pressansvarig på Patent- och registreringsverket (PRV).

Vill skapa något nytt

Några som gjort namnbyte är prästparet Johanna och Tony Larsdal i Västra Frölunda. Han hette Larsson, hon hette Dahl. När de gifte sig skapade de namnet Larsdal.

– Det är viktigt för oss med våra släkter. Nu kunde vi skapa något nytt tillsammans och samtidigt bevara kontinuiteten bakåt. Det är en fin symbol, säger Tony.

Kanske också en fråga om jämställdhet.

– Det känns fint att ingens efternamn har försvunnit. Ingen har behövt lämna sin släkt för att gå in i den andres. Vi har en bit från bådas släkt och ändå blir vi tillsammans en ny enhet, säger Johanna.

”Blir som ett artistnamn”

Och tanken känns igen:

– En anledning kan vara att man vid giftermål vill bilda ett nytt, gemensamt namn för att markera en ny tid och även för att knyta ihop familjerna, säger Stina Lilja.

Men nätet kan också spela roll. Många har en önskan att stärka sin identitet, bygga ett varumärke. Man vill känna sig unik.

– Det blir som ett artistnamn, säger Anna Rockenstierna till Skövde Nyheter. Hon och hennes man tog namnet när de gifte sig. Hon hette tidigare Gustafsson.

Hon tycker namnet de valde passar bra då de driver en nöjesrestaurang tillsammans.

Hjälp av generator

För alla dem där fantasin tryter har PRV skapat en efternamnsgenerator på nätet. Man väljer begynnelsebokstav, förled eller slutled och får en rad med namnförslag.

Generatorn bjuder på alternativ som Månehammar, Brandteman, Danmosse och Ylveving.

Och PRV tror att vi kommer att se mer variation framåt. För från den 1 juli 2017 införs en friare lagstiftning som innebär att alla efternamn ska fås genom ansökan. Barn får inte längre automatiskt sina föräldrars namn. Och det blir också tillåtet med dubbelefternamn och att byta namn flera gånger.