Trendmössa med mörk baksida

Uppdaterad
Publicerad

Alla vill ha en. Mössan med pälstofs. Den har varit högsta mode bland de trendiga i vinter. Och kändisarna poserar stolt med sina expemplar. Men bakom hajpen finns en plågsam djurhantering, som få känner till.

Prinsessan Madeleine har en, drottning Silvia har en och statsministerhustrun Filippa Reinfeldt värmer huvudet med en. En ullmössa med tofs av blåräv. Nu bärs den av var och varannan på Stockholms gator.

-Jag hittade den här mössan på Pernilla Wahlgrens blogg och hon hade tio stycken. Nu finns den överallt. Den kallas Stockholmskostymen. Men det skiter jag i. Jag tycker den är fin, säger hobbybloggaren Malin Waldorf.

Spred sig på bloggar

Den uppfanns i en pälsbutik i Stockholm. Innehavarens dotter testade att sätta en pälsboll på en traditionell ullmössa. En dag kom Sveriges mest lästa modebloggare, Isabella ”Blondinbella” Löwengrip in i butiken. Hon fick en mössa och bloggade om den. Fler bloggare fick gratis mössor och sedan spred det sig snabbt.

Det som först var ett lokalt modefenomen på Östermalm i Stockholm har det senaste året spridit sig över hela Sverige. Tiotusentals kvinnor och barn i alla åldrar bär den nya modeattiraljen.

Pälstrend

Mösshysterin är en del av ny pälstrend. Efter år i kylan verkar nämligen pälsen vara tillbaka i värmen igen. Päls har blivit högsta mode. Förra året satte pälsnäringen försäljningsrekord.

-Vi har haft fullt i butiken. Till och med kö, säger Carina Andersson som äger en pälsbutik i Stockholm.

En konsekvens av pälstrenden är att marknadspriset på blårävspäls fördubblats det senaste året. På den internationella pälsauktionen i Helsingfors kostar nu ett skinn över tusen kronor. Varje år omsätter auktionen miljardbelopp.

-Jag har jobbat med det här i arton år och 2010 är den bästa försäljningen under den tiden, säger Carina Andersson.

Mörk baksida

Men pälsindustrin har en mörk baksida. Uppfödningen av blårävar sker ofta under mycket svåra förhållanden för djuren. De lever i trånga burar och ofta uppvisar rävarna asociala beteenden.

-Det här är djur som behöver stora områden att röra sig på. De behöver också skaffa egen mat, säger Gabriella Terneborg, konsumentansvarig på Djurens Rätt.

I Sverige förbjöds i princip rävfarmar i mitten av 1990-talet genom att man antog mycket stränga uppfödningslagar. I Danmark förbjöds rävfarmar 2009. Finland är numera det enda land i Europa med en stor rävindustri.

Finland är en av världens största pälsexportörer och där finns i dag närmare 400.000 blårävar. Landet har också uppfödning av bland annat silverrävar och så kallade finnracoon.

-Rävar avlivas med hjälp av el. Man för in en elstav i ändtarmen och en annan i munnen och sedan kopplar man på elen, berättar Gabriella Terneborg.

Lidande rävar

Förra året publicerade den finska djurrättsorganisationen Oikeutta Eläimille filmer från 30 finska rävfarmar. Filmerna visade rävar som maniskt hoppade fram och tillbaka i små burar, rävar som gnagt av varandras svansar och några som hoppade runt med brutna ben.

Den finska pälsbranchen tog avstånd från djurplågeriet och sade samtidigt att det inte var representativt för alla finska djurfarmar.

Just nu jobbar branchorganisationen intensivt med att minska skadeverkningarna efter avslöjandena. Bland annat vill organisationen skärpa det så kallade certifieringssystemet.

-När jag lämnade min dotter på dagis i morse såg jag en flicka som hade en mössa med pälstofs. Om hon visste hur djuren har haft det, tror jag inte att hon velat ha den på sig, säger Gabriella Terneborg.

Knut Kainz Rognerud

knut.rognerud@svt.se

Daniel Gazett

daniel.gazett@svt.se

Fakta: Blåräv

• Blåräv är en färgvariant hos fjällräv, som till skillnad från normalformen inte får vit päls under vintern. Den är mörkt blågrå till gråbrun på sommaren och ljust blågrå på vintern.

• Blårävens päls är mycket eftertraktad, och djuret föds därför upp i pälsfarmar. Det förekommer dock inte längre i Sverige på grund av djurskyddsbestämmelserna. Farmningen tog fart på 1920-talet, framför allt i Norge, där den nordiska blåräven framavlats.

• Blåräv föds upp i bl.a. Kina, Finland, Norge, Polen och Ryska federationen. Finland producerar årligen ca 1,9 miljoner skinn, vilket motsvarar ca 27 % av världsmarknaden.

Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.