Att det varit bråttom att få fram en ny lag har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) varit tydlig med. Hon har snabbt velat rätta till det hon ser som en svaghet i den svenska modellen. Men Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet varnar för att brådskan på sikt snarare kan hota den svenska modellen.

– Gör man inskränkningar i en så här grundläggande rättighet, då bör man fundera mer, säger Birgitta Nyström.

Ursprung i hamnstrejk

Lagen har tillkommit efter strejken i Göteborgs hamn, där hamnarbetarna hade en långdragen konflikt med arbetsgivaren. Hamnarbetarförbundet ville ha ett avtal, men arbetsgivarna pekade på att de redan hade ett avtal med det andra facket: Transportarbetareförbundet.

Strejk och lockout ledde till stora problem för verksamheter som är beroende av hamnen.

Ylva Johansson menade att lagen borde ändras och tillsatte en utredning, men innan utredningen var klar lanserade arbetsmarknadens stora parter själva ett förslag. Det är i huvudsak det förslaget som nu ligger färdigt för riksdagen att klubba nästa vecka, och som innebär att strejk är tillåtet i mycket färre situationer än förut.

Skarp kritik från jurister

Men förslaget får skarp kritik från flera ledande arbetsrättsjurister.

Professor Örjan Edström vid Umeå universitet ifrågasätter nödvändigheten av den nya lagen och säger att det handlar om långtgående ingrepp i strejkrätten. Som exempel nämner han att man med den nya lagen inte längre får strejka till stöd för ett fackombud som trakasseras.

”Svårtolkad”

Till och med Arbetsdomstolen har haft svårt att förstå och tolka delar av den föreslagna lagen. Trots att det uttalade syftet inte är att förbjuda politiska strejker så verkar det som om lagen faktiskt gör det, skriver AD i sitt remissvar.

En konsekvens som nämns av flera av de jurister som SVT varit i kontakt med är så kallad avtalsshopping – det vill säga att arbetsgivare skriver avtal med det fack som har lägst krav. Och att de andra facken sedan tvingas rätta sig efter det.

Arbetsgivare avtalsshoppar inte idag, för att facken i så fall kan ta till stridsåtgärder i många olika frågor. Det säger Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Handelshögskolan i Göteborg.

– I dag går det att utsätta arbetsgivaren för stridsåtgärder hela tiden i andra frågor för att störa arbetsgivaren. Men den möjligheten tar man bort nu. Och ändrade regleringar ger ändrade beteenden – det är en naturlag i marknadsekonomin.

Öppnar för ”avtalsshopping”

Att lagen öppnar för avtalsshopping håller de två professorerna i Umeå och Lund med om. Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och de stora fackorganisationerna som varit med och skrivit lagen menar att det inte är så.

Det är tydligt att det finns helt olika uppfattningar om vad lagen innebär och vilka konsekvenser den kommer att få.

En stor majoritet i riksdagen kommer att rösta för den nya lagen på tisdag 18 juni.