Luften känner inga gränser. Utsläpp från trafik och energisektorn i Europa ger lung- samt hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.
– Jag och andra forskare är besvikna på att EU tenderar att skjuta fram beslut om problemen kring luftföroreningarna, säger Bertil Forsberg, enhetschef för Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.
Dubbdäck ett problem
Han menar att företrädare inom EU stirrar sig blinda på kostnaden för att förbättra luftkvalitén i stället för att se vad föroreningarna kostar i följd av hälsokostnader.
Bara i Sverige är notan 42 miljarder kronor per år, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet. Ungefär 6,5 miljarder av dessa 42 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället, dagar då personer är begränsade i sina normala aktiviteter vilket orsakar arbetsbortfall.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL och Umeå universitet studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar och sedan beräknat vilka hälso- och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet har luftkvaliteten blivit lite bättre sedan 2005 då förra undersökningen gjordes men halterna av luftföroreningarna är fortfarande för höga.
Men föroreningarna går inte bara att skylla på andra länder. I Sverige skapar partiklar från dubbdäck samt utsläppen från trafiken stora bekymmer.
– Luftföroreningar har både långsiktiga och akuta hälsoeffekter. Dagar med höga halter är det fler som insjuknar och söker vård, säger han.
Även förbränningspartiklar från vedeldning är en faktor som gör att många dör i förtid. Karin Sjöberg vid Svenska Miljöinstitutet säger till Sveriges radio att det rör sig om ungefär 1.000 förtida dödsfall orsakat av vedeldningen.
Storstadsbefolkning drabbas hårdast
Dålig luft som smyger sig in från andra länder drabbar skåningarna värst medan de nationella utsläppen slår hårdast mot befolkningen i storstäder.
För att komma till bukt med problemen ger Bertil Forsberg flera konkreta lösningar.
– Vi måste åka mer kollektivt och börja promenera och cykla mer. Dessutom skulle man kunna lägga på en avgift på dubbdäcken för att minska användningen, säger han.