Jeton Pacolli är en av dem som blivit skuldsatta. Foto: SVT.

Tvångsintagna krävs på vårdavgift – skuldsätts

Publicerad

Landstingen skuldsätter människor som dömts till rättspsykiatrisk tvångsvård, genom att kräva dem på betalning för vården. Det leder till att färdigbehandlade rättspsykpatienter kan bli kvar bakom lås och bom i månader, till och med år.

Problemet är något som både den enskilde och skattebetalarna lider av, säger överläkare i landstinget Västmanland, där en utredning pågår.

– Det här handlar om människor som är svårt drabbade, de är psykiskt handikappade och klarar inte av att sköta sin ekonomi, att de själva ska ansvara för att betala sin vårdavgift är absurt, säger Ingrid Carlengård, som arbetar med det nya projektet och även är socionom och förvaltare.

Skyldiga miljoner

När SVT ringer runt till landets fem största rättspsykiatriska institutioner, regionklinikerna i Säter, Vadstena, Katrineholm, Växjö och Sundsvall, känner alla igen situationen och tycker att den är ett problem. På den största regionkliniken, Karsuddens sjukhus i Sörmland, finns totalt 114 vårdplatser och 38 procent av patienterna betalar inte sina vårdavgifter.

– Den samlade skulden för obetalda vårdavgifter är 5,3 miljoner kronor och skulderna ökar, säger överläkare Kaufner Karel.

I Sverige sitter 1.100 patienter inlåsta på slutenvårdsplatser inom rättspsykiatrin. Med några få undantag kräver samtliga landsting frihetsberövade på vårdavgifter, vanligen 80 eller 100 kronor per dygn. Varje dygn för en patient i rättspykiatrisk tvångsvård kostar närmare 6.000 kronor. Den summan står skattebetalarna för.

Nu har rättspsykiatrin i Sala startat ett projekt för att kartlägga skuldsituationen bland landets rättspsykpatienter. Tuula Wallsten är överläkare och initiativtagare till projektet. Hon berättar att resultaten hittills visar att skulderna blir ett hinder för färdigbehandlade rättspsykpatienter att skrivas ut.

– De blir kvar på rättspsyk och det handlar inte om veckor utan månader och år, säger Tuula Wallsten.

– Om patienterna har betalningsanmärkningar så är det svårare för dem att få lägenhetskontrakt, skaffa telefonabonnemang, ha avbetalningsmöjligheter för sina mediciner med mera, säger Jan Cederborg, klinikchef i Vadstena.

– De får ingen bostad och kommer inte ut, det blir moment 22, säger Ingrid Carlengård.

Farliga personer blir utan förvaltare

Regionklinikcheferna säger sig ha personal vars uppgift är att motivera och hjälpa patienter att betala sina skulder, men påpekar samtidigt att det handlar om den fria viljan. En lösning vore att utse förvaltare, som har juridisk rätt att ta över personens ekonomi, berättar Ingrid Carlengård, som alltså själv arbetar som förvaltare.

– Problemet är bara att förvaltare inte får utses till farliga personer och rättspsykpatienter ofta anses vara just det, säger hon.

David Wirdelöv, tillförordnad verksamhetschef i Växjö, där 57 patienter just nu är skyldiga 1,5 miljoner kronor för obetalda vårdavgifter, säger att kliniken har lyft frågan till landstingets ekonomienhet om rättspsykpatienter verkligen ska betala vårdavgift.

Frågan om vårdavgifter inom rättspsykiatrisk tvångsvård är inte ny. Det bekräftar Anders Printz på socialdepartementet och säger att den nya psykiatrilagsutredningen skulle ha innehållit något förslag kring detta, men att så inte blev fallet.

– Det är inte omöjligt att det ändå kommer upp under beredningen, fast det är inget som kan lovas, säger han.

Patienter på rättspsyk kan ha rätt till aktivitetsstöd eller sjukersättning från Försäkringskassan, alternativt försörjningsstöd från kommunens socialkontor.

– Men många är så sjuka att även om de skulle ha ekonomi förstår de inte, det här är ett stort bekymmer och vi borde förändra förutsättningarna för den här gruppen, säger Jan Cederborg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer