I det kommande numret av Officerstidningen uppger Mats Agnéus, som är chef för första ubåtsflottiljen i Karlskrona, att Sverige har för få ubåtar.
Han berättar att bara två av fyra ubåtar är operativa. De andra två är på varv för planerad modernisering.
– Vi får lösa uppgiften så gott vi kan med det vi har. Men det är ett sårbart system, säger han till Officerstidningen.
”Kan inte göra tillräckligt”
Han säger att flottiljen behöver sex till sju ubåtar. Flottiljens viktigaste uppgift är underrättelseinhämtning. Flottiljen ska också kunna genomföra insatser och kunna bekämpa mål både under och på havsytan.
– Våra chefer är medvetna om att det blir en anpassning med två ubåtar. Vi kan inte göra tillräckligt.
Den första av de moderniserade ubåtarna av Gotlandsklass ska bli operativ igen i december 2018. Den andra ubåten beräknas vara operativ i december 2019.
12 ubåtar för 30 år sedan
Politikerna har beslutat att Försvarsmakten ska ha fyra ubåtar. Två nya ubåtar av A26-klass är beställda. En femte är på förslag från försvarsberedningen. Men den är inte beslutad politiskt eller finansierad.
Två ubåtar har en levnadslängd till 2025.
– Det är klart att för 30 år sedan så hade vi tolv ubåtar. Är dagens ubåtar så pass mycket mer effektiva, så att fyra kan göra samma jobb som tolv? Nej, förmodligen inte, säger han till Officerstidningen.
Musköbasen flyttades
Den säkerhetspolitiska experten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) håller med flottiljchefen om att politikerna beslutat om för få ubåtar.
Men det är också en fråga om var ubåtarna har sin bas, och antalet besättningar som kan bemanna dem, så att ett visst antal ubåtar kan befinna sig ständigt till sjöss, menar han.
– Med större antal ubåtar och inte minst besättningar, och att man gärna baserar hälften av ubåtarna i Musköbasen, så skulle man kunna uppträda med en ubåt i norra Östersjön och en i södra Österjön, säger Robert Dalsjö.
De ubåtar och besättningar som hade sin bas på Muskö utanför Nynäshamn flyttades till Karlskrona 2004.