”Iran ägnar sig åt godtyckliga gripanden”, säger utrikesminister Tobias Billström till SVT. Foto: Pontus Lundahl/TT

Svensk gripen i Iran: ”Allvarligt”

Uppdaterad
Publicerad

I Iran har en svensk man i 60-årsåldern gripits, vilket TV4 Nyheterna var först med att rapportera. Han frihetsberövades ”utan tydlig anledning”, enligt Utrikesdepartementet.

Utrikesminister Tobias Billström säger till SVT att han ser allvarligt på gripandet.

– Det var därför vi kallade upp Irans chargé d’affaires, för att tala och att vi uppmanar dem att släppa de svenskar som sitter godtyckligt frihetsberövade. Det är viktigt för oss att så också sker.

I ett mejl till SVT Nyheter skriver UD att mannen i 60-årsåldern frihetsberövades i slutet av november och att han har både svenskt och iranskt medborgarskap.

Departementet skriver vidare att ”varje konsulärt fall är unikt” och att de inte kan gå in närmare på detaljer ”på grund av sekretess”.

Flera svenska medborgare fängslade i Iran

Tidigare i veckan meddelade UD att en en svensk medborgare i 20-årsåldern fängslats i Iran. UD har inte velat gå in på anledningen till varför han greps. Enligt SVT Nyheter Västmanland ska han vara hemmahörande i Västerås och vara internationellt efterlyst misstänkt för mord.

Sedan tidigare pågår en rättegång mot den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus. Åklagare påstår att han har spionerat för Israels räkning. Men bland annat människorättsgruppen Amnesty International hävdar att det egentligen handlar om att Sverige har dömt iranske Hamid Noury för grovt folkrättsbrott. Från officiellt håll, både från Sverige och EU, har man dömt ut anklagelserna mot Floderus som grundlösa.

Dessutom har den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali dömts till döden i Iran. Även i det fallet har Iran hävdat spioneri och Israelkoppling, medan Amnesty hävdar att det är ”en slags hämnd” för domen mot Noury.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.