Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Unga extremister i var femte kommun

Var femte kommun hade förra året kontakt med barn eller unga vuxna som involverats i våldsbejakande extremism eller riskerar att bli det. Drygt hälften har gett insatser för att hjälpa de unga därifrån.

– Det visar att dessa kommuner har en medvetenhet och en kunskap om problemet, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.

Av 224 kommuner och stadsdelar uppgav 45, eller 20 procent, att de haft kontakt med unga involverade i extremism, eller som riskerar att bli det. Störst var vetskapen i stadsdelarna och kommunerna nära Malmö, Göteborg och Stockholm med omnejd.

Vanligast var religiös extremism, vilket 37 kommuner rapporterade. 15 svarade att de mött politisk extremism.

Religiös extremism

Svaren säger dock inget om hur många individer det rör sig om, och om medvetenheten kring problematiken är tillräcklig kan Olga Gislén inte svara på.

– Utifrån den här enkäten är det svårt att svara på det eftersom vi i stort inte vet i vilken utsträckning våldbejakande extremism förekommer, säger hon.

27 av de 45 socialtjänster som haft kontakt med unga i den extremistiska miljön hade gett någon form av insats för att hjälpa, visar enkäten.

– Det är en ganska hög siffra jämfört med hur det ser ut i socialtjänsten i stort. Det tyder på att man arbetar bra med frågan, säger Olga Gislén.

Den insats som socialtjänsten oftast erbjöd var samtalsstöd, men placering på HVB-hem och kontaktperson förekom också.

Skolan bättre

Oftast kommer informationen om unga i våldsbejakande extremism från skola och fritids via så kallade orosanmälningar. Näst vanligast är information från polisen.

– Både skolan och polisen har blivit bättre på att uppmärksamma dessa frågor, det har blivit nästan dubbelt så vanligt att socialtjänsten får informationen från dem jämfört med förra året, säger Olga Gislén.

Socialstyrelsen ska nu arbeta om sitt stödmaterial om våldsbejakande extremism och samarbeta med den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att sprida det.

Fakta: Undersökningen

Visa

Socialstyrelsen frågade 316 kommuner om erfarenheter av barn och unga som är involverade i våldsbejakande extremism eller som riskerar att bli det.

224 socialtjänster svarade.

45 socialtjänster, eller 20 procent, uppgav att de under 2016 haft kontakt med barn och unga vuxna i denna situation. I fjol var motsvarande andel 18 procent.

27 av de 45 socialtjänsterna hade gett personerna i denna grupp insatser.

Sex socialtjänster har gett insatser till unga som återvänt från väpnade konflikter utomlands med anledning av religiös extremism.

Svaren säger inget om hur många individer det rör sig om.

Information om unga i extremism kommer framför allt från skolor och fritids. Näst vanligast är information från polisen, därefter kommer socialtjänstens egna verksamheter, anhöriga och de unga själva.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer