Trots att det är brist på kockar gapar många utbildningsplatser tomma. Foto: SVT/Thomas Svenson

Unga väljer bort kockutbildning på gymnasiet

Uppdaterad
Publicerad

På Arlandagymnasiet i Märsta är platserna på restaurang- och livsmedelsprogrammet bara fyllda till en tredjedel. Gymnasieskolor över hela landet har samma problem att fylla platserna och i 30 kommuner har utbildningen lagts.

– Du kan hälla äggstanningen över de här köttfärspajerna så blir det perfekt.

Det är lektion i storköket på Arlandagymnasiets restaurang. Läraren och kocken Christian Nordgren instruerar eleverna som jobbar i högt tempo. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet lagar ett 100-tal luncher varje dag åt lärare och elever. På utbildningen finns 48 platser fördelade på tre årskurser, men bara 19 platser är fyllda. Det går åtta elever i årskurs 1, fem elever i årskurs 2 och fem i årskurs 3. Rektor Åsa Ersson anser att det låga elevantalet är bekymmersamt:

– Det är ett stort bekymmer för oss på skolan och för branschen. Vi har välutbildade lärare, fina lokaler och vi står här varje höst och förbereder oss för att ta emot ett stort gäng, men det är bara några få som börjar.

Lätt få jobb efter studenten

Fanny Wallman går i årskurs 1 och hon är mycket entusiastisk över utbildningen:

– Det bara kändes rätt att börja här, för hela mitt liv har jag varit i restaurang- och nöjesbranschen, jag har växt upp med det.

Fanny Wallman, årskurs 1. Foto: SVT

Samma entusiasm delar hon med de andra på utbildningen, alla vi talar med säger att de är mycket positivt inställda till utbildningen och sitt framtida yrke. Några av dem ska bli servitörer och andra kockar. De vet alla att de kommer ut till en bransch där det är lätt att få jobb. Så lätt att eleverna får extrajobb redan under gymnasieåren.

Inte lika fint” att jobba fysiskt

Christian Nordgren har jobbat i över tio år som lärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet och han har följt utvecklingen där allt färre väljer att söka programmet. Han tror att det handlar om en samhällsutveckling som drabbar branschen.

– Det känns som om man i samhället fokuserar på att alla måste studera på högskola. Man ska plugga, ha fina jobb, och att gå på yrkesprogram eller att jobba fysiskt det anses inte lika fint längre, säger han.

Nedlagt i 30 kommuner

Men det är inte bara i Märsta som det är svårt att få studenter till restaurang- och livsmedelsprogrammet. De senaste fem åren har 30 kommuner lagt ned programmet på grund av för få sökanden, enligt Skolverkets statistik. I dag har 102 kommuner programmet, för fem år sedan var det 132.

På branschorganisationen Visita är kockbristen en prioriterad fråga. Och dess vd Eva Östling är kritisk till vad hon anser som en nedvärdering av yrkesprogrammen som drabbat kockutbildningen på gymnasiet.

– Man har från politikens håll ensidigt talat om högskoleutbildningar och man har glömt bort att marknadsföra de fantastiska yrkesutbildningarna.

Föräldrar styr gymnasievalet

Daniel Borroye. Foto: SVT

Frågan är vad det stora ointresset beror på. Daniel Borroye går i årskurs ett och bytte till det här programmet i höstas och säger att han inte hade hört talas om att det innan.

– Jag hade aldrig hört om programmet, men så fort jag fick reda på det så ville mina lärare att jag skulle testa för matematiken var för svår för mig på den andra linjen jag gick, säger Daniel Borroye.

Eleverna här anser samstämmigt att marknadsföringen av programmet är för dålig, de tror att fler skulle söka utbildningen om de visste att den fanns. Men det kan knappast lastas den enskilda skolan då det är ett allmänt problem.

– Jag tycker inte vi är dåliga på marknadsföring, vi har jobbat med det så mycket vi kunnat, säger rektor Åsa Ersson. 

Åsa Ersson anser att yrkesutbildningen måste uppvärderas i samhället, alla ungdomar kan inte och vill inte gå högskoleförberedande gymnasieutbildning och då kan yrkesprogrammen vara det bästa alternativet förklarar hon. Åsa Ersson tror att föräldrarna har stor påverkan för hur de unga väljer och därför måste också föräldrarna få bättre information om att det finns bra möjligheter att göra karriär inom restaurangbranschen.

Arbetsgivare hör av sig

Läraren Christian Nordgren i köket. Foto: SVT

Läraren Christian Nordgren berättar att de senaste åren har arbetsgivare börjat höra av sig till skolan för att samarbeta och knyta upp eleverna redan innan studenten.

– De vill att eleverna kommer och praktiserar för att sedan kunna anställa dem direkt efter utbildningen.

Krysztof Bilenski från Vällingby vill bli servitör och han är övertygad om att han valt rätt utbildning:

– Många tror att alla kan göra det här jobbet men det krävs kunskap för att vara en bra servitör, vi måste kunna mycket om viner till exempel. Och jag har jättelätt att hitta jobb, ändå pluggar jag fortfarande, säger Krysztof Bilenski.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brist på arbetskraft

Mer i ämnet
Mer Inrikes
Mer Nyheter