Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Gymnasieläraren och debattören Filippa Mannerheim tror att digitaliseringen är den stora orsaken till att kunskapsnivån i skrift blivit sämre. Foto: UR

Unga väljs bort från jobb på grund av bristande skrivförmåga

Uppdaterad
Publicerad

Nära hälften av universitets- och högskolelärarna i en ny undersökning tycker att unga studenter har dåliga kunskaper i att uttrycka sig i skrift.
Bristerna kan också påverka möjligheten att få jobb. Omkring hälften av cheferna i Sverige har någon gång valt bort att rekrytera en ung person på grund av bristande skrivförmåga, trots att de uppfyller kriterierna i övrigt.

Tolv procent av cheferna i Sverige har flera gånger valt bort unga arbetssökande för att de skriver för dåligt. 35 procent uppger att de har gjort det någon gång, rapporterar Utbildningsradion (UR) i programmet Skrivglappet.

1 000 chefer har tillfrågats i en Novus-undersökning, gjord på uppdrag av UR. Cheferna vittnar bland annat om ekonomiska bakslag och att felaktiga läkemedel skrivits ut till följd av stavfel och grammatiska fel som gjorts av unga anställda.

– 90-talisterna som kom hade en god skriftkunskap generellt och den senare generationen, som är född efter år 2000, har en sämre skriftkunskap, säger Tomas Yangbyn, digital chef på företaget Transcom, i programmet.

Växande problem på universiteten

Även inom Polismyndigheten har man märkt att unga har blivit sämre på att uttrycka sig i skrift, och de svenskprov som tidigare var obligatoriska för blivande poliser har tagits bort.

– Man litar på att den gymnasieutbildning som finns i dag ska vara fullt tillräcklig för att bli polis. Nu märker vi att det kanske inte riktigt är så, säger Per Esbjörnsson, polis och lärare på Polishögskolan i Växjö.

Bland drygt 500 tillfrågade lärare på universitet och högskolor uppger nära hälften att deras studenter skriver för dåligt.

– Det började för kanske tio år sedan. Jag observerade att allt fler tentor blev underkända på grund av språket, säger Petra Garberding, docent i etnologi vid Södertörns högskola.

De bristande skrivkunskaperna återfinns både bland personer som har svenska som modersmål, och bland dem som inte har det, säger hon.

”Sviker många ungdomar”

Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia, säger att digitaliseringen av skolan kan vara en bidragande orsak.

Att elever skriver mindre för hand, och mer på datorer som automatiskt korrigerar stavfel, får konsekvenser för deras inlärning, enligt Filippa Mannerheim.

– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag. Vi har ju facit, vi vet hur man gjorde när svensk skola var bra, säger hon.

Så har undersökningarna gjorts

Visa

Novus har gjort två undersökningar på uppdrag av UR, i december 2019 och i januari 2020.

I den ena undersökningen fick 1 038 chefer frågor om hur de ser på unga (18-25 år) anställdas förmåga att uttrycka sig i skrift. Cheferna har valts ut slumpmässigt och frågorna har ställts i webbintervjuer.

I den andra undersökningen gjordes 503 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Lärarna har i första hand svarat på frågor över telefon, men en del har svarat via en webbintervju. Lärarna har sökts på sina arbeten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer