Skjutningarna var fler under både 2020 och 2019. Det visar polisens statistik över bekräftade skjutningar mellan 1 januari och 31 juli i år jämfört med motsvarande perioder åren dessförinnan.
Men Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet som forskar om gängvåld, vill inte beskriva det som att skjutningarna har minskat.
– De senaste fem åren har vi legat på ungefär samma nivåer, säger han till SVT Nyheter.
”Uppenbarligen inte tillräckligt”
Detta trots att det gjorts väldigt stora insatser från både polis, politiker och kommuner.
– Det som görs har uppenbarligen inte varit tillräckligt, säger Gerell.
Han säger samtidigt att satsningarna som har gjorts kan ha förhindrat en ännu värre utveckling.
Franco Marin Rodriguez är ungdomsledare på TechTensta/Blå Huset norr om Stockholm. Han beskriver hur det dödliga skjutvapenvåldet gjort både honom och andra avtrubbade.
– Det är stor skillnad på när man fick höra om sin första vän eller bekant som gick bort, man behandlar den sorgen på ett helt annat sätt. Det tog väldigt mycket mer känslomässigt, säger han.
Fler som träffas dör
Under de första sju månaderna i år har 24 personer dött i samband med skjutningar. Det är en färre än under samma tidsperiod förra året, enligt polisens officiella statistik. 2020 var också ett år då dödstalen till följd av skjutvapenvåldet nådde toppnoteringar.
Manne Gerell beskriver en förändring över tid där man sett en ökning av antalet dödade i samband med att någon avlossar ett vapen – samtidigt som antalet skadade minskar.
– Om någon träffas så är sannolikheten mycket högre att de dör nu än vad det var för några år sedan. Men jag vet inte vad det beror på eller hur man ska förklara det, säger Gerell.
SVT Nyheter har sökt polisen för en intervju kring skjutningsstatistiken men myndigheten avböjer att svara på frågor.
Hör ungdomsledaren Franco Marin Rodriguez berätta mer om våldets konsekvenser i klippet ovan.