Naturvårdsverket slog 2019 fast att det krävs minst 300 vargar i Sverige för att stammen ska vara genetiskt frisk och livskraftig, och då krävs också att en ny varg invandrar från Finland minst vart femte år. Förra året beslutade en riksdagsmajoritet att minska vargstammen till den nivå riksdagen satt 2013 (170-270). S-regeringen gav då Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om, och hur, det är möjligt. 

– Det har gått sju år och det har tillkommit kunskap så det är absolut relevant att göra en ny utredning. Vi har fått mycket mer information om vargens genetiska status och grad av inavel, liksom generationstider, säger handläggare Robert Ekblom.

Forskare kritiska

Bevarandebiologen Guillaume Chapron vid SLU Grimsö anser inte att vargen idag har gynnsam bevarandestatus. Han är starkt kritisk till att halvera stammen.

– En isolerad stam som är nästan lika inavlad som barn till syskon har inte gynnsam bevarandestatus. Att säga något annat är inte bara att bortse från vissa studier, utan från ett helt fält av bevarandegenetik. Det är inte seriöst, säger Guillaume Chapron.

Sverige har tidigare hamnat i fejd med EU-kommissionen över vargjakten för att inte leva upp till kraven från EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige måste visa att vargen har gynnsam bevarandestatus. Annars väntar EU-domstolen.

– Det står ingenstans i direktivet att man kan halvera populationen för en strikt skyddad art även om politiker vill det. Det är helt enkelt inte möjligt.

– Så vad Sverige gör nu är att behandla EU:s lagar som de vore förslag man kan strunta i om man inte gillar dem, säger Chapron.

Vargen klassad som hotad

Chapron anser också att utredningen som ska svara på hur stammen ska klara nivån 170-270 är bakvänd.

– Vargfrågan är ett tydligt exempel på hur politiken försöker vrida vetenskapen. En läkare undersöker inte en patient med målet att säga att patienten är frisk, särskilt inte genom att strunta i viktiga symtom.