Så använder polisen hemlig dataavläsning

Uppdaterad
Publicerad

Polisen har i ett års tid kunnat ansöka om tillstånd att avlyssna mobiler och datorer för de som är misstänkta för grov brottslighet. Det har man gjort i hittills 60 ärenden, fler än de 50 som det var tänkt då lagen stiftades.

Hemlig dataavläsning är ett verktyg polisen kunnat använda i ett års tid, för att bekämpa grov brottslighet. De kan avlyssna mobiler och datorer om de misstänker grov brottslighet, med minst två år i straffskalan. Det är en av regeringens åtgärder mot gängkriminalitet.

I dag presenteras en delrapport om hur lagstiftningen kring hemlig dataavläsning fungerat. Hemlig dataavläsning har använts i 60 ärenden, enligt riksåklagare Petra Lundh. 53 av de fallen är pågående brottsutredningar och man vet inte än hur stor nyttan är. Hittills har hemlig dataavläsning lett till en enda fällande dom.

Fler användanden än beräknat

Antalet tillstånd som domstolen beviljar för hemlig dataavläsning kan vara större än antalet ärenden där avläsning använts eftersom det krävs ett tillstånd för varje person och mobiltelefon, dator eller liknande som ska avläsas.

Då lagstiftningen infördes i april förra året var målet att det skulle användas i ungefär 50 fall. Efter ett år kan riksåklagaren Petra Lundh konstatera att det använts fler gånger än så, i 60 fall.

– Integritetskränkningen måste ställas mot att brottsbekämpning i dessa fall rör den allra allvarligaste brottsligheten, säger Petra Lundh, riksåklagare.

Polisen vill utöka användande

– Vi tycker att vår förmåga behöver byggas ut i lagstiftning och teknik, säger Christer Nilsson, chef utredningsenheten Noa.

Oftast används hemlig dataavläsning som tvångsmedel i utredningar om narkotikabrott, följt av våldsbrott som mord och grov våldtäkt mot barn. Det har också använts i två fall av krigsbrott, enligt polismyndigheten.

”Man kommer in i den djupt privata sfären”

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt säger att man bör fortsätta följa utvecklingen av polisen och åklagares användning av hemlig dataavläsning noga. Risken för integritetskränkning är stor.

– Man kommer så långt in i den djupt privata sfären. Man får tillgång till exakt vad du gör på din mobiltelefon i realtid och vilka personer du har kontakt med. De flesta människor, även kriminella, har ju kontakt med människor som inte är föremål för utredning, och de riskerar att dras in i det här, säger Dennis Martinsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.