Gå direkt till textinnehållet
Utbildningsminister Simona Mohamsson intervjuas utomhus om skärpta bakgrundskontroller i skolan

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag saknar ord”. Hör utbildningsminister Simona Mohamsson (L) om skälen till att regeringen nu vill skärpa bakgrundskontroller i skolan. Foto: Issac Nyberg/SVT

Utbildningsministern: Så ska bakgrundskontroller i skolan skärpas

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen kommer att föreslå skärpta bakgrundskontroller av skolpersonal. Bland annat vill man utöka antalet brott som syns på utdrag ur belastningsregistret, och att uppgifter från misstankeregistret ska bli synliga vid rekryteringar.

Enligt utbildningsministern är en skärpning av det nuvarande systemet, där man som regel begär ett utdrag ur belastningsregistret, nödvändig.

– Skolledare ska kunna se till att det inte finns några pedofiler som går i skolkorridoren, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

– Skolan ska vara en trygg miljö. Därför ska man ska inte bara kunna se vilka brott en person är dömd för, utan även vilka brott man är misstänkt för, exempelvis sexualbrott.

Integritetsfrågan lyfts i remiss

I våras presenterade regeringen en utredning om att utöka registerkontrollerna inom skolvärlden. Det är denna som nu ligger till grund för de förslag som regeringen går vidare med. Regeringen föreslår att:

• Utöka antalet brott som syns på registerkontrollen.

• Kontroller ska också innehålla uppgifter från misstankeregistret, som åtal.

• Registerkontroller på redan befintlig personal ska bli möjligt.

Frågan är omstridd, enligt utredningens remissvar. Sveriges skolledare och skolkoncernen Academedia är positiva till misstankeregistret, medan fackförbunden Sveriges lärare och Kommunal skriver att förslaget är kränkande för den enskilde.

Sveriges lärare menar att arbetsgivare istället bör skärpa sina rekryteringsprocesser, och se till att anmäla olämpliga lärare till Skolinspektionen.

”Det som skulle ge verklig effekt är om arbetsgivare alltid begär brottsregisterutdrag, kontrollerar legitimationen och tar seriösa referenser”, skriver förbundets chefsjurist Veera Littmarck i ett mejl.

– Jag väger barns rätt till en trygg skolgång, fri från pedofiler, tyngre än alla andra skäl som kan finnas, säger Simona Mohamsson om kritiken.

Detta skulle ju innebära att en lärare kan få stora konsekvenser av ett brott den konstateras oskyldig till. Är det rimligt?

– Jag tycker att det är viktigt att skolan är en trygg plats. Det är inte som vilken annan arbetsplats som helst.

Förslag efter skolskandaler

SVT har i flera granskningar de senaste åren, däribland ”Idrottsläraren” och ”Den radikale läraren”, kunnat visa hur lärare som är misstänkta för sexualbrott eller kopplade till radikalism köpts ut för stora belopp och kunnat gå vidare till nya jobb.

– Jag saknar ord när jag ser de här rapporterna om hur pedofiler har kunnat röra sig i skolmiljöer. Jag tycker att det krävs en stor systemförändring där man inte köper ut dem, säger Mohamsson.

Misstankeregistret

Misstankeregistret innehåller personuppgifter om personer över 15 år som är skäligen misstänkta för brott, och upprättas av polisen. Registret innehåller bland annat namn- och adressuppgifter och uppgifter om de brott som misstanken avser.

Uppgifter i misstankeregistret gallras när en förundersökning eller ett åtal lagts ner, eller när en domstol meddelat en dom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.