Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Det är väldigt tufft för barnen att anpassa sig till ett nytt land utan sin mamma, säger Jonas. Foto: SVT / Privat

Utlandssvenskar måste splittra familjen för att flytta hem: ”Barnen mår dåligt”

Uppdaterad
Publicerad

Jonas och hans fru Yashoda har varit ifrån varandra i flera månader. Och så kan det fortsätta  – tills hon har fått ett uppehållstillstånd. Yashoda får nämligen inte bo i Sverige under ansökningsprocessen, trots att de har två små barn.

– Enligt Migrationsverket är barn inte ett tillräckligt starkt skäl för att vi ska få vara tillsammans under processen, säger Jonas.

Migrationskommittén vill göra det lättare för utlandssvenskar att flytta hem med sina utländska partner genom att slopa försörjningskravet.

Men förslaget hjälper inte mot de långa handläggningstiderna, som många utlandssvenskar upplever är det värsta problemet. Deras partner får nämligen inte vara i Sverige när de ansöker om uppehållstillstånd – trots att processen kan ta uppåt två år.

– Just försörjningskravet är inte det som gör att handläggningstiden kan dra ut på tiden, säger Irene Sokolow vid Migrationsverkets presstjänst.

Det spelar inte heller någon roll om det finns barn med i bilden.

Jonas och hans två barn, tre och fem år gamla, har varit ifrån barnens mamma Yashoda i tre månader. De väntar fortfarande på ett beslut.

– Enligt Migrationsverket är två små barn inte ett tillräckligt starkt skäl för att vi ska få vara tillsammans under processen.

– Barnen mår dåligt av att mamma inte är här.

Yashoda kan få hälsa på som turist i totalt 90 dagar. Jonas hoppas att de hinner få ett beslut innan tiden löper ut.

”Känns hopplöst”

Ida Lenert har också behövt sära på familjen för att få ansöka. Hon har flyttat tillbaka till Kalmar med sina tre små barn, medan barnens pappa är i USA under ansökningsprocessen.

– Jag förstår att Migrationsverket gör sitt bästa, men att min man inte får stanna i Sverige känns så hopplöst, säger hon.

Det går att söka inifrån Sverige om man kan uppvisa att det inte finns något annat val. Men Ida vill inte försöka.

– Vi vågar inte ansöka och sen riskera att få avslag, säger hon.

Felicia Johansson är jurist på Lawline Juristbyrå och hanterar ofta ärenden med utlandssvenskar. Hon förstår oron.

– Det är en befogad rädsla. Allra först prövar Migrationsverket din rätt att ansöka inifrån Sverige. Om du inte har rätt att ansöka inifrån Sverige avslås ansökan utan att Migrationsverket har prövat ärendet i sig och du får börja om, säger hon, och fortsätter:

– Jag rekommenderar väldigt sällan ansökan inifrån Sverige.

Migrationsverket slår ifrån sig kritiken och menar att de inte kan särbehandla utlandssvenskarna.

– Det här är inte unikt för utlandssvenskar. Det gäller för alla som vill bo i Sverige med sin familj, säger Annica Dahlqvist, presskommunikatör vid myndigheten.

– Det är så här lagen ser ut, och det är bara lagen vi har att förhålla oss till.

Därför kan ansökningsprocessen dra ut på tiden

Visa

Migrationsrättsexperten och juristen Felicia Johansson förklarar:

• Ansökningarna läggs på hög innan de fördelas till de handläggare som ska ansvara för ärendena. Om handläggarna har mycket att göra eller måste ha kompletterande information så riskerar ansökningarna att läggas åt sidan.

• Det kan vara långa väntetider för att få en intervju. Det är helt beroende på vilken ambassad det är, men det kan handla om ett par månader och uppåt. Ambassaden i Teheran har till exempel skjutit upp alla intervjuer till 2021.

• Ett stort problem är att folk missuppfattar försörjningskravet och får avslag utan att förstå varför. Då kan beslutet överklagas, men det innebär att processen tar ännu längre tid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer