Scenförändringen i svensk politik är i det närmaste total. För en månad sedan var Socialdemokraterna i det närmast uträknade med krympande opinionsstöd och usla förtroendetal för Stefan Löfven. Regeringen hade vid flera tillfällen fällts i riksdagen och en allt starkare kritik hördes inom socialdemokraterna mot samarbetet med Centerpartiet och Liberalerna.
Men coronakrisen har förändrat bilden helt i svensk inrikespolitik. Förtroendet rusar för regeringen. I januari hade 19 procent av väljarna ganska eller mycket stort förtroende för regeringen. Idag är motsvarande siffra 48 procent.
Väljarna uppskattar uppenbart regeringens sätt att hittills hantera krisen, vilket har gynnat framför allt Socialdemokraterna, som är det dominerande regeringspartiet. Enligt Novus får Stefan Löfven nu ett förtroende som han bara kunde drömma om för någon månad sedan.
Förtroendet ökar för Löfven
Idag uppger 44 procent av väljarna att de har ganska eller mycket stort förtroende för statsministern att jämföra med endast 26 procent i februari.
Coronakrisen har alltså inneburit en möjlighet för socialdemokratin att resa sig igen. Att största regeringspartiet gynnas i en kris är inte överraskande. Det sker ofta och just nu gäller till exempel samma sak tyska CDU och dess förbundskansler Angela Merkel.
Man ska dock vara försiktig med att så här tidigt dra alltför långtgående slutsatser av den uppgång vi ser i förtroende för regeringen och Löfven.
Krisen är långt ifrån över
Coronakrisen är långt ifrån över och att väljarna tycks vara nöjda med vad regeringen uträttat hittills innebär inte med automatik att de kommer att vara nöjda med vad regeringen gör framöver.
Tecken finns också på att den politiska borgfreden i skuggan av krisen kan vara på väg att vittra bort. Moderaterna, som hittills ställt sig bakom det mesta av regeringens åtgärder, har börjat rikta kritik mot regeringen, bland annat när det gäller antalet coronatester som genomförs och att regeringen varit alltför defensiv i sitt agerande här.
Regeringen hoppas vidare att pandemin ska vara över i sommar och att ekonomin ska börja återhämta sig i höst. Sker inte detta utan vi i stället får se fortsatt smittspridning och stängda länder i omvärlden slås regeringens alla prognoser sönder. Den ekonomiska krisen blir då ännu djupare.
Problemen kan infinna sig efter den akuta krisen
Vi befinner oss dessutom bara i början av krisbekämpningen. Det svåra i en kris är inte alltid att hantera det akuta skeendet, då samstämmigheten kring vad som behöver göras ofta är stor. Nej, problemen kan i stället infinna sig i skedet efter den akuta krisen när det politiska systemet ska försöka få hjulen i samhället att börja snurra igen. I det läget kan också ekonomin förväntas vara i ett betydligt sämre skick, vilket minskar handlingsutrymmet för åtgärder.
För regeringen Löfven kan det här bli en tuff utmaning med tanke på att hans regering saknar majoritet i riksdagen. Vi har ju redan sett flera exempel den här mandatperioden på att oppositionen i riksdagen är beredd att köra över regeringen.
Skulle coronapandemin dessutom framkalla en svår ekonomisk kris i samhället blir det inte bara svårare att få stöd för krisåtgärder i riksdagen, det kan också uppstå sprickor i det s k januarisamarbetet. De ideologiska skillnaderna mellan de fyra januaripartierna är nämligen stora när det gäller synen på hur nya jobb kan skapas.
Löfvens nya förtroende kan lätt trasas sönder
De höga förtroendesiffror Stefan Löfven kan glädjas åt idag behöver alltså inte vara bestående. De kan lätt trasas sönder av nya konflikter eller bakslag i riksdagen eller i regeringen.
Däremot ger de starka förtroendesiffrorna honom ett bättre utgångsläge inför återstoden av mandatperioden. Nu får också politiska frågor som sysselsättning och ekonomi större betydelse i den politiska debatten, vilket kan gynna Socialdemokraterna men även Moderaterna. Å andra sidan lär också integrationsfrågan vara fortsatt viktig, inte minst med tanke på att svaga grupper på arbetsmarknaden riskerar att slås ut först, vilket i sin tur kan gynna Sverigedemokraterna.