En statlig utredning föreslår att högskoleprovet ska få en nedre åldergräns på 19 år. Gränsen för hur många som ska tas in på högskoleprovet föreslås sänkas från 33 till 15 procent.
– Det är rimligt att man visar att gymnasiet är huvudalternativet, säger regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin vid en presskonferens.
Max tre prov på tre år
Giltighetstiden för ett högskoleprovsresultat kortas från fem till tre år. Dessutom införs en begränsning av hur många högskoleprov man får skriva till max tre prov på tre år, allt enligt utredarens förslag.
Regeringens utredare pekar på att många studenter som kommer in på tekniska utbildningar via högskoleprovet sedan har svårt att klara utbildningarna.
– Och när det gäller till exempel lärarutbildningarna är det oerhört få som gör högskoleprovet och ändå måste man ta in en tredjedel den vägen, säger Jörgen Tholin till SVT Nyheter.
Nytt prov införs
Man vill även införa ett nytt behörighetsprov till högskolan för sökande som inte har svensk gymnasieexamen, till exempel de som har hoppat av gymnasiet eller är nyanlända i Sverige.
”Det behövs även tydligare och enklare vägar in i högskolan för personer som inte har en traditionell studiebakgrund.”, står det i utredningen.
Meritpoängen skrotas
Utredningen vill dessutom avskaffa meritpoäng på gymnasiet. I dag kan elever som till exempel läst språk och matematik tillgodoräkna sig meritpoäng för att komma in på högskolan.
– Folk som går på gymnasiet måste veta vilka spelregler som gäller när de kommer ut, säger regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin.
I dag tog Helene Hellmark Knutson (S), minister för högre utbildning och forskning, emot utredningen.
Förändringarna börjar gälla 2022 om de går igenom och den statliga utredningen ska nu ut på remiss.
– Högskoleprovet har ju nästan blivit huvudvägen in, och därför tycker jag att det är rimligt med förslag om att minska den delen, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson till SVT Nyheter.