– De branscher som drabbats hårdast av krisen är de där utrikesfödda finns, hotell, restaurang och transport, säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på Svenskt näringsliv.

Sedan början av 2020 har antalet utrikesfödda entreprenörer minskat med 15 000, vilket motsvarar 15 procent. Entreprenörer födda i Sverige har i stället ökat med 19 000 fram till mars månad, visar siffror från SCB. Utvecklingen gör att viktiga inkörsportar för utrikesfödda till den svenska arbetsmarknaden försvinner.

– Just de här företagarna är otroligt viktiga för att få in andra utrikesfödda på arbetsmarknaden. Vi har i Sverige den kanske största skillnaden vad gäller sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, säger Johan Kreicbergs.

Svårare att förstå ansökningsprocesser

Han ser att många företagare upplever regelverken kring coronastöden som krångliga och menar att det är svårare för entreprenörer från andra länder att förstå ansökningsprocesser och villkor.

– Det är mycket uppgifter som ska in. Där är det svårt att tolka och har du inte svenska som modersmål så blir det här ännu svårare, säger Johan Kreicbergs.

Språket främsta orsaken

Yasser Rashid från Syrien driver sedan 2019 ett aktiebolag inom taxibranschen. Han klarade 2020 med hjälp av permitteringsstöd, men riskerar att bli återbetalningsskyldig efter ett fel i redovisningen, som enligt honom är ett misstag.

– Den främsta orsaken är språket. Även om jag läser på så förstår jag inte allt, säger han.

Han har tagit hjälp av en revisor och en advokat för att rätta i redovisningen och överklaga återbetalningsbeslutet. Nu väntar han och hans anställda på besked från Förvaltningsrätten.

– Det är ett avgörande beslut. Det tog tid att bygga upp verksamheten, nu riskerar jag företaget på grund av ett misstag, säger han.

Är det inte ditt ansvar att veta vad som gäller?

– Jo visst, och målet är att klara det. Jag har försökt och jag kommer att fortsätta att försöka göra rätt.