Mul- och klövsjukan upptäcktes i januari bland vattenbufflar i Tyskland. Det var landets första fall sedan 1988.

Två månader senare, i mars, bekräftades de första fallen på över 50 år i Ungern och senare insjuknade djur även på flera gårdar i Slovakien.

Viruset i Tyskland har enligt analyser ingen koppling till utbrotten i Ungern och Slovakien.

Ursprunget till smittspridningen är fortfarande oklart. Men i Ungern har premiärminister Viktor Orbáns stabschef, Gergely Gulyas, uttalat sig om att en biologisk attack skulle kunna ligga bakom utbrottet.

– I det här skedet kan vi inte utesluta att viruset inte var av naturligt ursprung, vi kan ha att göra med ett artificiellt framställt virus, sa han under en pressträff och ville att det skulle utredas vidare av experter.

Teorin lyftes på EU-möte

De obekräftade uppgifterna har även spridits av Slovakiens jordbruksminister Richard Takáč.

– Jag kan bekräfta att det i officiella dokument efter möten på EU-nivå har nämnts att bioterrorism kan vara ett av de möjliga scenarierna. Att någon kan ha tagit hit viruset i ett visst syfte. Det är föremål för en pågående utredning, sa Richard Takáč i förra veckan.

SVT Nyheter har tagit del av en rapport från ett EU-möte den 11 april där frågan om viruset ”kunde ha ursprung på labb” eller ”om det kan vara terrorism” tas upp.

Kritik mot att bevis saknas

Men teorin om bioterrorism har mött kritik eftersom den saknar vetenskapliga belägg.

– I nuläget finns det inga bevis som stödjer detta scenario, säger virologen Jiří Černý på universitetet för biovetenskap i Prag, enligt Politico.

Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, vill inte spekulera i orsaken till den nya spridningen av mul- och klövsjukan.

– Att vi får två oberoende utbrott med väldigt kort tidsintervall är anmärkningsvärt, men det är sådant som kan hända. Men det är just det som gör att man i Ungern och Slovakien lyfter frågan om att någon kan ha spridit det medvetet, säger han.