Men vad gör vi med kläderna när vi inte vill ha dem längre?
Varje år lämnar varje svensk i genomsnitt tre kilo kläder och textilier till återanvändning men slänger åtta kilo i soporna.
Det visar nya siffror från Naturvårdsverket som gjort en så kallad ”plockstudie”. Man har sett efter vad folk faktiskt kastar i soporna – inte bara vad man säger sig kasta där.
Och de kläder som inte återanvänds går till förbränning.
-De blir värme och energi, men då sker det varken någon återanvändning eller återvinning av materialet, säger Jessica Andréason, projekteldare hos Naturskyddsföreningen.
Knappar i askan
-När jag pratar med återvinningsbranschen säger de som arbetar vid värmeverken att de hittar förfärligt mycket knappar. De märker att det bränns väldigt mycket kläder, sade Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm i diskussion i SVT:s Gomorron Sverige
Konsumentföreningen Stockholm har nyligen undersökt vår inställning till återanvändning av kläder.
I diskussionen i morronsoffan blev det tydligt att det inte finns något fungerande system eller teknik för återvinning av kläder som inte längre kan användas.
För att återvinningen ska fundera krävs det oftast att kläderna i stort sett är tillverkade i ett material – och så är det för det mesta inte.
Jobba bakåt
Alla deltagarna i Gomorron Sverige, även Maria Sandow från Svensk handel, var överens om att man måste jobba bakåt i tillverkningskedjan.
-Produktionen måste förbättras så att det går åt mindre kemikalier och vatten, sade Maria Sandow, som också efterfrågade gemensamma europeiska projekt.
Enligt Emma Enebog, hållbarhetsstrateg på Myrorna, måste man tänka på ett nytt sätt när man tillverkar kläder.
Återvinningstänkandet måste vara med från början.
-Redan när man designar kläderna måste man tänka på hur de ska återvinnas, säger hon.
-Sverige, som vill ligga i framkant när det gäller miljön, borde kunna göra mycket mera här, säger Emma Enebog.
Dämpa inköpen
Allt flera människor reser sig ur fattigdomen och om de ska kunna köpa mera kläder så måste kanske vi i västvärlden dämpa våra inköp av kläder.
-Vi måste kanske fundera på om det är hållbart i längden att handla så förfärligt mycket. Ska vi inte helt och hållet spränga den här planetens gränser så får vi nog fundera på hur vi kan begränsa oss, sade Louise Ungerth.
Har vi förstått?
Men det är skillnad på återvinning och återanvändning. Om återvinningen av kläder fortfarande ligger i sin linda är det annorlunda med återanvändningen.
På bland annat Myrorna märker man att folk ser allt mer positivt på begagnade kläder, bland annat för att det är bra för miljön.
-Men jag tror inte allmänheten har förstått hur väldigt bra det är att handla kläder second hand. I och med att textilindustrin är så miljöbelastande så blir vinsten enormt stor när man väljer att köpa second hand, säger Emma Enebog.
-Den som går in i en second hand-butik är en riktig miljökämpe.
Hur samla in mera?
För kläder och textilier är den så kallade insamlingsgraden omkring 20 procent. Det betyder att en femtedel av de 131.000 ton kläder som importeras till Sverige hamnar hos de olika insamlingsorganisationerna, som till exempel Emmaus, Myrorna, Läkarmissionen, Röda Korset och Stadsmissionen.
Insamlingsgraden för exempelvis glas är betydligt högre, nämligen 90 procent.
Enigheten är stor om att återanvändingen av kläder måste öka. Det finns flera förslag, bland annat att införa ett pantsystem eller att sätta upp speciella behållare för kläder vid återvinningsstationerna.
Men redan idag att låta sina avlagda kläder göra nytta; man kan till exempel ta dem till en klädbytardag – eller varför inte låna kläder på ett klädbibliotetk istället för att köpa?
Örjan Magnusson¨
orjan.magnusson@svt.ae