Bistånd till nödställda i världen har länge setts som en svensk paradgren. Inget annat land har så stort bistånd i förhållande till bruttonationalinkomsten. För 2015 handlar det om 40 miljarder kronor och för 2016 om 43 miljarder kronor.
Av dessa går omkring en femtedel i dag till kostnader för flyktingmottagningen. Men pengarna räknas ändå till biståndet eftersom länder har rätt att räkna av kostnaderna för flyktingens första år i landet. 2012-2014 räknades var tionde krona av. 2015 fördubblades avräkningen till att innebära var femte krona.
Anslagen kan i värsta fall halveras
Men efter Migrationsverkets senaste prognos för antalet asylsökande, som kan innebära kostnadsökningar på upp mot 70 miljarder kronor, utreder regeringen om ännu mer ska hämtas från biståndsbudgeten. Hur mycket det rör sig om är inte bestämt, men finansdepartementet har bett UD utreda konsekvenserna av en 60-procentig avräkning.
SVT Nyheter har tagit del av en översikt som biståndsorganet Sida gjort om man enligt osthyvelprincipen skulle kapa anslagen till alla pågående projekt under 2016 lika mycket. En 60-procentig avräkning skulle innebära en halvering av de nuvarande anslagen, där 20 procent redan har räknats bort.
50.000 barn utan skolgång
En halvering av det globala utbildningsstödet skulle innebära att 50.000 flickor och pojkar blir utan skolgång. Att 8.000 grundskolor blir utan läromedel och att 9.000 lärare inte kan fortbildas.
En halvering av det globala stödet för vatten och sanitet riskerar att leda till att 4,5 miljoner färre får tillgång till rent vatten. Att 4 miljoner färre får tillgång till förbättrad sanitet. Att 3.500 skolor får klara sig utan vatten och sanitetsanläggningar, vilket till exempel kan få följden att flickor med mens inte kan gå i skolan.
En halvering av det globala stödet för mödrahälsa riskerar att leda till att 8.000 färre barnmorskor utbildas och att 6.500 barnmorskor blir utan vidareutbildning. 244.800 barn skulle inte kunna vaccineras mot mässling och 156.000 barn skulle inte få behandling mot undernäring.
Utvecklingsarbete hämmas
Sida pekar också på drastiska effekter för det utvecklingsarbete som pågår, ofta riktat för att stötta kvinnor och utsatta, i många av de länder som människor i dag flyr ifrån.
I Afghanistan, som den enskilt största gruppen asylsökande till Sverige kommer ifrån, kan ett minskat anslag bli ett hårt slag mot civilsamhället. Svenska Afghanistankommittén (SAK) driver skolor för totalt 75.000 elever med 3.000 anställda lärare. Svenska biståndsmedel är den viktigaste finansieringen för skolorna.
Utan finansiering till de vårdinrättningar SAK driver riskerar utsatta människor att få längre till vård och sämre service. Dessutom riskerar kvinnor att få sämre tillgång till mödrahälsovård, preventivmedel samt skydd och stöd om de blir misshandlade.
Hjälp till människor på flykt
I Sydsudan riskerar tiotusentals människor som flytt striderna att bli utan sin försörjning, och tusentals undernärda barn riskerar att bli utan behandling.
Dessutom drabbas internationell forskning, till exempel kan arbetet med att bygga upp en genbank för växter som bättre klarar klimatförändringar att stanna av.
SVT har varit i kontakt med finansdepartementet och gett finansminister Magdalena Andersson möjlighet att kommentera Sidas uträkning. Hon har avböjt för tillfället.