Först ut i Aktuelltsändningen 1958 var Leo Rannaleet. Andra pionjärer hette Bengt Thorslund, Gösta Salomonsson och Gösta Sjölander.
Pappersark och tuschpenna
Tekniken var enkel; stora pappersark där väderkartan ritats upp för hand med krita eller tuschpenna. Meteorologerna hade gott om tid och kunde bygga upp prognosen på ett pedagogiskt sätt. Ibland ritades en del av informationen in under sändningens gång.
Redan 1960 fick vi vår första kvinnliga TV-meteorolog då Mona Lidman medverkade i programmet Söndagsbilaga.
Långt in på 1970-talet var kartorna fortfarande handritade men nymodigheter som skjutbara väggar och kartkaruseller infördes och man började använda pekpinne.
Glada solar i Stockholm
I ABC, det lokala nyhetsprogrammet som sändes från Stockholm, ritades kartor för hand ända till början på 2000-talet och många av oss minns nog Stig Ahlgrens glada solar.
I riksprogrammen övergav man handritade kartor i började på 1980-talet och kartkarusellen ställdes undan. Kartorna ritades nu i ett ritprogram på datorn. Samtidigt gick man över till så kallad chromakey-teknik och en blå skärm blev meteorologens arbetsplats.
Grön skärm i stället för karta
Denna teknik ger tittaren en skarpare karta och meteorologen en lite mer komplicerad arbetssituation! Man ser inte kartan utan pekar på en blank blå skärm. Var man ska peka ser man i sidomonitorer som finns på varje sida, strax utanför tv-bilden. På 2000-talet byttes den blå skärmen mot en grön, vilket innebar att meteorologen kunde ha på sig en blå kavaj eller klänning.
Pohlmans annorlunda prognoser
I början av 1980-talet fick vi också lära känna John Pohlman, först i Östnytt där prognoserna ibland levererades på minst sagt spektakulära sätt. Jag tänker till exempel på den gången John hoppade fallskärm eller dansade i hällregnet längs Norrköpings avenyer. Sedan flyttade John till Stockholm och blev Rapports egen meteorolog.
På 1990-talet dök den ”långhårige meteorologen” Pär Holmgren upp. Tittarna lade mycket fokus på håret, medan Pär var mer engagerad i att bygga upp en väderredaktion med modern utrustning, god kommunikation med tittarna och efterhand också en intressant webbsida. Ett arbete som fortfarande pågår.
Radar och satelliter
I takt med att datorer blivit allt kraftfullare har väderkartorna blivit flera och mer detaljerade. I dag kan vi följa vädret med radarsekvenser och detaljerade satellitbilder. Rörliga bilder på hur regn- eller snöområden väntas röra sig tillhör vardagen.
Snabbare datorer innebar också snabbare produktion och snabbare överföringstider och 2004 kunde SVT börja sända vädersändningar också i de regionala nyhetssändningarna. Under flera år var det Jannicke Geitskaret som stod för dessa sändningar.
2016 består SVT:s Väderredaktion av åtta fast anställda meteorologer och fyra vikarier. Vårt jobb består i dag inte bara av vädersändningar på tv. Vi tillhandahåller också kartor, vädergrafik och väderartiklar på webben och på sociala medier.