I slutet av 1800-talet var det mycket vanligare attäldre kvinnor födde barn än nu. På bilden en okänd familj fotograferad kring sekelskiftet. Ur TT:s bildarkiv. Foto: TT

Äldre mammor en nygammal trend

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler kvinnor över 40 år har under de senaste decennierna fått barn. Men trenden är inte bara en modern företeelse. Faktum är att det var nästan tio gånger så vanligt att kvinnor över 40 år födde barn i slutet av 1800-talet.

Efter millennieskiftet blev det allt vanligare att kvinnor över 40 år får barn. 5,2 procent av alla föderskor på 2010-talet är över 40 år, enligt SVT:s undersökning av SCB:s statistik.

Men att föda i äldre ålder är ingen modern företeelse.

Barn var en investering

I slutet av 1800-talet var det mycket vanligare än nu. 12 procent av alla föderskor var då över 40 år.

– Förr i tiden fanns varken preventivmedel, sexualupplysning eller aborträtt. Det enda kvinnorna kunde ta till var avhållsamhet och det förelåg viss upplysning om att så länge kvinnor ammade kunde de inte bli gravida. I bondesamhället födde de barn på barn med något års mellanrum. Man behövde arbetskraft hemma och det var en investering att skaffa barn, säger Joanna Stiller Lindskog, överläkare förlossningsenheten Östra Sjukhuset Sahlgrenska.

Antal födda barn av kvinnor i en viss åldersgrupp har satts i relation till antalet kvinnor i den åldern i SCB:s beräkningar.

Bland 40-44-åringar var det tio gånger så vanligt att föda barn då som nu. I den lite äldre gruppen 45-49 var det tjugo gånger så vanligt som i dag.

Minskade vid industrialiseringen

Runt år 1880 började barnafödandet i Sverige minska. Stora samhällsförändringar skedde under industrialiseringen och fler kvinnor började arbeta. Nedgången stannade vid 1930-talet och varje kvinna hade då 1,7 barn i genomsnitt.

Det var i de äldre åldrarna födandet minskade mest. En teori är att kvinnorna redan hade hunnit få önskat antal barn, och att de var noggrannare med att inte bli gravida.

Andra saker lockar

Nuförtiden gäller nya spelregler. Det finns tillvägagångssätt att styra och kontrollera sin reproduktion.

Att kvinnor utbildar sig, väljer att göra karriär eller andra saker som lockar, beskrivs ofta som orsaker till att kvinnor väljer att vänta med att skaffa barn.

– Det är inte bara högutbildade som får barn sent, utan det förekommer i alla samhällsklasser. Det finns de som inte hittat en partner tidigt och i och med att vi har preventivmedel och aborträtt idag så kan man känna efter själv om det är rätt att skaffa barn, säger överläkare Joanna Stiller Lindskog.

Stora medicinska framsteg

Den medicinska utvecklingen har gjort det enklare för kvinnor att bli gravida i äldre åldrar. Till exempel hormonbehandlingar och IVF (provrörsbefruktning) är vård som ofrivilligt barnlösa kan få ta del av.

– De medicinska framstegen är enormt avgörande. Men en aspekt man inte får glömma är att fertiliteten börjar sjunka vid 35 år, Vill man ha barn ska man inte vänta för länge, trots att IVF finns. Det går inte att spara sin fertilitet. Äggen vi föds med har ett bäst före-datum, säger Joanna Stiller Lindskog, överläkare vid förlossningsenheten på Östra Sjukhuset Sahlgrenska.

FAKTA: Medelålder att föda barn i Sverige

År 1860: cirka 32 år

År 1970: 26,4 år (förstföderskor 24 år)

År 1990: cirka 28 år (förstföderskor cirka 26 år)

År 2014: 30,3 år (förstföderskor 28,5 år)

Källa: SCB, Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.