Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Var sjätte 15-åring mobbas i skolan

Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, enligt en enkät gjord av OECD. Omkring var femte 15-åring känner sig också ensam. Rapporten visar att elevernas hälsa påverkar deras skolresultat.

I december 2016 presenterades den senaste Pisa-rapporten som visade på ett uppsving för de svenska skolresultaten. Nu, ett par månader senare, släpper OECD ytterligare en del i Pisarapporten, denna gång koncentrerad på elevers välbefinnande. Bland de ämnen som tas upp finns bland annat mobbning.

17,9 procent av de svenska eleverna har svarat ja på frågan om de har utsatts för någon form av mobbning ”minst ett par gånger i månaden”. Detta är något under det redovisade OECD-snittet (18,7 procent).

Socioekonomisk skillnad

När det gäller pojkar (17,8 procent) respektive flickor (18,1 procent), visar undersökningen inte på någon större skillnad, däremot märks en skillnad när det gäller socioekonomiskt gynnade respektive missgynnade elever.

I den förstnämnda kategorin svarar 16 procent ja om de mobbats ”ett par gånger i månaden” alternativt ”en gång i veckan eller mer”. När det gäller socioekonomiskt missgynnade elever stiger siffran till 20 procent av de tillfrågade.

Elever som utsätts för mobbning känner sig i högre utsträckning som en outsider i skolan, skolkar oftare och är mer nervösa inför prov, även om de är förberedda. De presterar också sämre i ämnena naturkunskap, läsförståelse och matematik.

LÄS MER: Mer positiv bild av skolan efter Pisa

På frågan om man blivit hotad av andra elever svarar samtidigt 83 procent av de svenska 15-åringarna ”aldrig eller nästan aldrig”.

Omkring var femte 15-åring känner sig ensam och lika många känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Det är något vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Två av tre elever känner sig hemma i skolan.

– Det är allvarligt att det är så pass många elever som inte känner tillhörighet i skolan. Vi ser också att det är en ökning av antal elever som känner sig utanför i skolan. Det är klart att det har ett värde i sig att elever ska må bra, men man ser också tydligt sambandet mellan välbefinnande och bättre prestationer, säger Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige på Skolverket.

Elever med utrikesfödda föräldrar känner mindre tillhörighet

Precis som när det kommer till mobbning finns det skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. De minst socioekonomiskt gynnade eleverna känner sig mindre hemma i skolan (35 procent) än de socioekonomiskt mest gynnade (26 procent).

Rapporten visar också att 30 procent av de utrikesfödda eleverna med två utrikesfödda föräldrar känner sig som en outsider i skolan. Det kan jämföras med 20 procent av eleverna med minst en inrikesfödd förälder.

– På skolor med en hög andel elever som har en gynnsam socioekonomisk bakgrund är det också fler som känner tillhörighet. Det är ett ojämlikhetsproblem som såklart inte är bra.

LÄS MER: Så vill Fridolin att den svenska skolan ska bli mer jämlik

Elever som känner tillhörighet i skolan presterar bättre i Pisas tre kompetensområden naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

– Det här är inte den första undersökningen som visar att det finns samband mellan välbefinnande och prestationer. Den bekräftar något som vi redan vetat om och vi på Skolverket jobbar redan med de här frågorna. Det är först och främst skolorna och huvudmännen som har ansvar, de måste bli bättre på det här, säger Eva Lundgren på Skolverket.

Många frågor

Bland övriga frågeställningar i enkäten märks elevernas studiemotivation och ängslan inför prov.

41 procent av de tillfrågade svenska eleverna svarar ja på frågan: ”Jag blir väldigt spänd när jag studerar”. 61 procent upplever att de oroar sig inför ett prov även om de har förberett sig väl.

LÄS MER: Rektorer: Lärarna nyckeln till elevernas kunskap

Rapporten bygger på enkätsvar bland de elever som gjorde det senaste Pisa-testet och spänner milt sagt brett över områden som hur nöjda eleverna är med sin livssituation till i vilken omfattning de äter frukost före skoldagen.

Frågor av den här arten har funnits med i tidigare Pisa-undersökningar men detta är nu första gången som OECD nu gör en rapport på temat elever välbefinnande.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer