– De är mycket större än de skillnader vi ser mellan olika grupper i samhället. De rimmar illa med principen om jämlik och fullgod vård över hela landet, säger han.

Men vad beror de här skillnaderna på?

– Det är svårt att säga säkert vad läget i en enskild region beror på, men i de fall vi sett stora regionala förbättringar så har det oftast antingen berott på att man säkrat att alla får sin kallelse i tid eller hur den är formulerad men också om tiden och platsen för provtagningen passar.

Dalarna bäst i klassen

Statistik för 2017 från Nationella Kvalitetsregistret för förbyggande av livmoderhalscancer visar att andelen kvinnor som deltar i screeningen nu är generellt högre än någonsin: 82,9 av alla kvinnor mellan 23 och 60 år tar cellprovet. Syftet är att i tidigt skede kunna upptäcka och behandla eventuella cellförändringar som annars riskerar att leda till livmoderhalscancer.

Dalarna är bäst i klassen och har länge legat i topp. Där testas 92 procent av de som ska testas. Halland är det län som ökat mest – från 77 procent till 92 procent – och testar alltså lika stor andel som Dalarna. som Dalarna.

Sämst i landet är Kronobergs län – 71 procent. Det är 12 procentenheter under riksgenomsnittet och drygt 20 procentenheter lägre än både Halland och Dalarna.

Skyddande effekt

För första gången i flera decennier ökar insjuknandet i livmoderhalscancer igen. Under 2014 och 2015 var det, enligt Cancerfonden 100 fler fall om året, jämfört med tidigare år. Det är fortfarande oklart vad ökningen beror på, men forskarna är överens om att det är att rutinerna kring cellprovtagningen fungerar väl. 

– Det är entydigt att de som alltid deltar minskar sin cancerrisk med 90 procent – det vill säga denna form av screening har en ovanligt stark skyddande effekt, konstaterar Joakim Dillner.