Madame Thai Thi Lien, 94-årig pianist i Vietnam är en av de som har passerat medellivslängden för landet, 75 år. Foto: Scanpix

Världen mår bättre än vi tror

Publicerad

Medellivslängden är 75 år i Vietnam. I Bangladesh får genomsnittsfamiljen två barn. Men det vet vi inte. Här i Sverige släpar vi på en 30 år gammal världsbild, från när levnadsstandarden var mycket sämre.

I biståndsmyndigheten Sidas årliga undersökning gav bara 5-7 procent rätt svar på frågor om levnadsförhållanden i andra länder. De flesta trodde på siffror som slutade vara sanna för flera decennier sedan.

Professor Hans Rosling som forskar om hälsa och andra välståndsfaktorer och försöker nå ut med sin statistik, blir riktigt upprörd när TT visar honom undersökningen.

-Vi får ju ingen effekt alls!

TT: Varför är det så viktigt?

-Annars gör man ju fel. Folk tror att vi ger bistånd för att det är synd om människor, men alla måste inse att det är en strategisk investering som måste göras på rätt sätt.

-Som att fortfarande så många tror att det är folkökningen som är problemet i miljöfrågan. När det är vi, den rikaste miljarden, som står för koldioxidutsläppen – bara det att vi har flyttat fabrikerna till Kina.

Handel underskattat

Men han är glad att ”folk har fattat att det inte är biståndet som är viktigast för att göra världen bättre, utan sådant som fred, utbildning och hälsovård”.

-Men demokrati är överskattat och fri handel underskattat när det gäller att undanröja extrem fattigdom, konstaterar han.

Sidas enkät har genomförts av Statistiska centralbyrån SCB på 2 000 tillfrågade. Den visar att hälften tycker sig sakna en bra bild av hur Sverige arbetar med utveckling och bistånd.

Att vi har dålig inblick i hur biståndsmedel används gör att det inte debatteras och inte blir styrbart, kommenterar Rosling. Han menar att man behöver gå djupt in i detaljerna och se till vilken nivå som är lagom i varje sorts insats. Om man utan analys ger mer pengar där man sett effekter, så kan det i stället ge sämre resultat, varnar han.

Nå de skeptiska

Även Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka är bekymrad över att en omvärldsbild som inte längre stämmer blir konserverad.

Hon vill att allmänheten ska förstå att bistånd inte är huvudsakligen gåvor, utan snarare en kombination av lån och garantier i samarbete med företag och enskilda organisationer. Att man ”sprider riskerna”, som hon säger.

-Om den bilden kom tydligare fram så skulle vi nå förtroende även hos dem som nu är skeptiska mot bistånd, säger hon till TT.

FAKTA: Axplock ur attitydmätningen

Visa

* Bara fem procent av svenskarna vet att det numera föds färre barn för varje år.

* Över 95 procent underskattar mycket grovt läskunnigheten bland unga i Tanzania – sanningen är att drygt åtta av tio kan läsa och skriva.

* Åtta av tio svenskar har gjort någonting för att försöka bidra till utveckling – skänkt saker eller pengar, eller ändrat livsstil.

* 90 procent instämmer i att ”alla människor har lika värde, av solidaritet bör man därför stödja dem som lever under omänskliga förhållanden”.

* 57 procent anser att biståndsanslaget är lagom eller bör öka, medan 21 procent vardera inte har någon åsikt respektive tycker att det ska minska.

* Källa: Sidas/SCB:s attitydmätning 2012 (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer