Varmare temperaturer kan gynna svenskt jordbruk, säger Markus Hoffman. Det kan låta cyniskt, framhåller han, eftersom extrem torka eller skyfall får allvarliga konsekvenser för människor, odlingsmarker och matproduktion världen över.

– EU:s expertmyndigheter har bedömt att förutsättningarna för att odla generellt kommer bli bättre i norra Europa och sämre i södra. En del av åkermarken kring medelhavet förutspås bli så torr att den inte kommer gå att odla längre och då är vi ju lyckligt lottade att det regnar hos oss.

Återupptäcker gamla odlingsmetoder

Nederbörd i kombination med varmare temperaturer kan förlänga odlingsåret i Sverige med mildare höstar och tidigare start på säsongen. Det gör att grödorna kan få mer solljus, vilket leder till större skördar.

Hoffman menar att vi redan kan se tecken på det i dag då grödor som sojabönor, majs och vindruvor, som vanligtvis trivs i varmare klimat, numer går att odla i Sverige.

Att förutspå exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka jordbruket är svårt, anser han.

– När det kommer till odling handlar det ofta om vatten, antingen för mycket eller för lite. Blir det väldigt mycket torka är vi inte jättebra rustade, till exempel har vi svårt att nå ut med bevattning till en stor del av åkermarken.

Medför även risker

Line Gordon, professor i vetenskap om hållbar utveckling på Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Center, håller med om att norra Europa är en av de regioner som bäst kommer att klara av framtidens klimat. Samtidigt medför förändringarna risker, också för oss i norr, säger hon.

– Troligen kommer vi behöva mer bevattning än tidigare då blir varmare och bitvis även torrare. Vi kanske får en totalt sett ökad nederbörd, men samtidigt ökar risken för torka. Då krävs det att vi expanderar bevattningen, vilket i sin tur kan leda till andra problem som till exempel ökade konflikter över vattenresurserna.

Dessutom finns det osäkerheter kring hur bland annat insekter och patogener kommer att påverkas av klimatförändringarna.

– När klimatzonerna ändras så ändrar också insekter och patogener mönster. Den typen av risker kan komma att öka och det är svårt att veta hur det slår, säger Gordon.

Se klippet för att höra Markus Hoffmans spaning om vilka grödor som vi kommer se mer av i Sverige framöver.