Bakom ”Momo” finns ett antal anonyma konton som i sociala medier, på ett mer eller mindre elakt och skrämmande sätt, kommunicerar med barn och unga. Foto: TT

Experter: Sprid inte varningar om skräckutmaningen ”Momo”

Publicerad

Fenomenet ”Momo Challenge”, en utmaning på nätet, påstås tvinga barn till självmord – trots att det inte finns några tydliga bevis. Nu sprids varningar om leken i Sverige – något experter är extremt kritiska till då den så tydligt är en vandringssägen.
– Varna inte om du inte har på fötterna, säger Elza Dunkels, barn- och internetforskare vid Umeå universitet.

En docka med utstående ögon, stripigt hår och ett stort leende från kind till kind sprids på sociala medier och har fått namnet ”Momo”. Bakom den finns ett antal anonyma konton som i sociala medier påstås, på ett mer eller mindre elakt och skrämmande sätt, kommunicera med barn och unga.

Sedan i somras har flera dödsfall kopplats till ”Momo” av myndigheter i olika länder, trots att det inte finns några tydliga bevis, enligt frilansjournalisten och sociala medieexperten Jack Werner, som skrivit om fenomenet på sin blogg.

– Det finns uppgifter om att kommunikation med anonyma användare under namnet Momo har slutat med att barn och unga tvingats till eller börjat med självskadebeteende och självmord, men inga sådana kopplingar är än så länge – såvitt jag vet – belagda, säger han.

Kommun varnar föräldrar

Värmdö kommun varnade förra veckan föräldrar för ”Momo Challenge” och uppmanade i mejlet att man pratar med sina barn om den.

”Ungdomarna får till en början oskyldiga utmaningar likställt med att snatta äpplen från grannens tomt men utmaningarna eskalerar fort och övergår i kränkande behandling och maktutövningar mot okända, djur, kamrater och familjemedlemmar”, står det i mejlet.

I en kommentar till SVT Nyheter förklarar kommunen att det ligger i skolans uppdrag i att förebygga och förhindra kränkningar, och att även om ingenting hittills har hänt som kan kopplas till ”Momo” på skolorna, så ångrar man inte att varningen skickats ut till föräldrarna.

Experter: Onödig varning

Jack Werner anser att föräldrar, genom vuxenvärldens distanserade blick, borde veta bättre än att dela varningarna om ”Momo”.

– Det är från dessa varningar som den mesta informationen om ”Momo” kommer. Man tror att det handlar om hackande psykotiska monster som är ute efter ens barn, när det i de allra flesta fallen antagligen bara handlar om barn som leker spökhistoria med varandra.

Även Elza Dunkels, barn- och internetforskare på Umeå universitet, är kritisk till varningarna.

– Det är vuxnas uppgift att tänka kritiskt kring det. Är det rimligt att det är en sann berättelse. Det är allvarligt, ur ett barnsäkerhetsperspektiv, att oroa i onödan, säger hon.

En typisk vandringssägen

Både Dunkels och Werner anser att det nya fenomenet är en så kallad vandringssägen, en typisk lek med det främmande och skrämmande, och går att jämföras med att leka anden i glaset eller ge sig ut till ett ”hemsökt” hus – inte mer än så.

Dock faller sådant här lättare igenom i dag i den rådande ”mediepanik” som vi lever i, anser Dunkels.

– Man reagerar mer emotionellt framför rationellt. Exempelvis borde inte en skola gå ut med den här typen av grundlösa varningar. Skolan borde undersöka först och få på fötterna att det faktiskt är ett riktigt problem, säger hon.

Dunkels anser att vuxna måste försöka ta på sig de kritiska glasögonen och utforska fenomenet först.

– Ta ett par djupa andetag i stället för att eventuellt råka sprida påhittade och ibland överdrivna berättelser, säger hon.

Hit kan du vända dig för att få hjälp om du mår dåligt

Visa

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

Till dig som är under 18 år:

Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Hemsida

Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

För dig över 18 år:

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 alla dagar klockan 06.00-24.00
Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.

SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer