Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Vi är säkra på att det är Äpplet. Det kan inte vara någonting annat, säger marinarkeologen Patrik Höglund, som dykt på vraket. Foto: Vrak Museum

Vasaskeppets systerfartyg funnet

Uppdaterad
Publicerad

Regalskeppet Äpplet från 1600-talet har hittats på botten nära Vaxholm i Stockholms skärgård. Marinarkeologer har med detektivarbete slagit fast att det är Äpplet, ett av Vasas systerfartyg som nu återfunnits. Det är bland annat byggt av virke från samma ekskog som Vasa. Men vraket ska stanna på botten.

I inloppet till Stockholm nära Vaxholm ligger många uttjänta skepp som sänkts för att spärra sunden för fienden. I ett av sunden hittades 2019 två mindre skepp från mitten av 1600-talet som man först misstänkte kunde vara Äpplet.

Men storlek och annat visade att det var fartygen Apollo och Maria. Men vid nya undersökningar i december 2021 hittades ett större skepp sänkt invid de andra. I april i år gjordes nya dykningar.

Nu har marinarkeologer vid museet Vrak identifierat det som Äpplet som byggdes 1629:

  • Fyndplatsen stämmer med dokumentation.
  • Måtten är de rätta och konstruktionsdetaljer är identiska med Vasa.
  • Årsringarna avslöjar inte bara att eken fällts våren 1627, utan även att det kommer från Ängsö i västra Mälaren där virket till Vasa hämtades.

– Vi är säkra på att det är Äpplet. Det kan inte vara någonting annat, säger marinarkeologen Patrik Höglund, som dykt på vraket.

Resterna av Äpplet har samma längd som Vasa men är en dryg meter bredare. Den orangea sidan har fallit ner på bottnen. Foto: Museet Vrak

Undre halvan intakt

Precis som Vasa är Äpplet välbevarat, trots 370 år på botten.

– Det är väldigt mycket kvar. Mycket skeppsdelar har ramlat ner, timmer från det övre batteridäck ligger på det undre. Men det är en riktigt häftig dykplats också, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.

Byggdes bredare än Vasa

Vasaskeppet var rankt och illa konstruerat och förliste på jungfrufärden 1628. Äpplet, som byggdes parallellt och blev färdigt ett år senare, var nästan identiskt men byggdes en dryg meter bredare för att öka stabiliteten. Det var troligtvis inte en följd av Vasas förlisning eftersom bygget hade kommit så långt vid det laget, utan skeppsbyggaren Hein Jacobsson insåg redan tidigare att de båda fartygens konstruktion var instabil. Trots ändringarna var Äpplet ändå svårmanövrerat.

– Det seglar, till skillnad från Vasa, men det är inget lyckat fartyg, säger Patrik Höglund.

Ett av fyra skepp

Gustav II Adolf lät bygga fyra lika stora örlogsfartyg med dubbla kanondäck för att befästa stormakten Sveriges herravälde över Östersjön. Förutom Vasa byggdes Äpplet, Kronan och Scepter. Äpplet deltog aldrig i något slag till sjöss, men tjänade i 30-åriga kriget som transportfartyg, och inte minst som en makt- och statussymbol.

– De medelstora fartygen var mycket sjödugligare, medan de stora fartygen som hade kostat mycket pengar var man rädd om. De användes bara för prestigeuppdrag, som att hämta hem en prinsessa, eller när det verkligen var krig eftersom de hade många kanoner.

Sänktes med flit

Efter 30 års tjänst försökte Sverige sälja Äpplet till bland annat Frankrike, som nobbade eftersom det inte seglade så väl och var slitet. Istället tömdes det på kanoner och annat värdefullt och sänktes utan master, men intakt, nära Vaxholms kastell.

Vraket ligger inom ett militärt skydddsområde där det råder totalt dykförbud, och undersökningarna har därför skett i samarbete med marinen. I vår hoppas marinarkeologerna att få chans att göra nya dykningar för att dokumentera vraket med 3D-teknik, och se om det lämnats skulpturer och annat.

– Det är möjligt att vi bärgar något som kan vara viktigt för forskningen, men i nuläget får hon ligga där hon ligger, säger Patrik Höglund.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer