Foto: Johan Juhlin, SVT

Vem vill bo bredvid ett ödehus?

Uppdaterad
Publicerad

Vanskötta villor där tiden tycks ha stått stilla sedan ägarna gav sig av. Kollapsade ladugårdar omgivna av skrot. Fuktdrypande sommarstugor där sjuttiotalsgardinerna fladdrar i fönsterdraget. Ödehus må ha en vemodig lockelse över sig, men för boende i grannskapet orsakar de ofta bekymmer.

Övergivna hus brukar då och då få besök av nyfikna inkräktare. Vissa rör ingenting utan nöjer sig med att fotografera. Andra stjäl och slår sönder. Så småningom börjar besöken sätta avtryck på husen.

-  Det kan vara psykiskt belastande att ha en rivningsfärdig kåk som granne och behöva se den varje dag. Dessutom kan den sänka värdet på husen i grannskapet, säger Lars Brask på Boverket, som utrett frågan om vad man bör göra med övergivna hus.

Även för kommuner kan nedgångna byggnader och ovårdade tomter orsaka problem. Om förfallet går långt kan de förvandlas till en fara för både människor och miljö.

Men trots att byggnaderna i praktiken är värdelösa är äganderätten stark. Ofta misslyckas såväl kommun som grannar med att tvinga fram reparationer eller rivning, då ägarna är svåra att få tag på. Resultatet blir att husen får stå kvar och förfaller ännu mer.

Dyrt och svårt att riva

Och i fall där man till slut lyckas driva igenom ett rivningsbeslut kommer ofta ekonomin in i bilden och sätter stopp, menar Lars Brask.

– Att riva ett bostadshus med allt vad det innebär av källsortering kan kosta upp emot en halv miljon kronor. Visserligen är det fastighetsägaren som är skyldig att betala, men finns inga utmätbara tillgångar hamnar notan hos skattebetalarna.

För en kommun med många ödehus kan det snabbt bli dyrt. Och att det finns kommuner som har problem slogs fast 2015, då Boverket utredde frågan.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Flera svenska kommuner inventerar ödehus i hopp om att locka nya invånare, men i delar av Västerbotten har förfallet gått så långt att hus behöver rivas. Norsjö är en av de kommuner som länge efterlyst hjälp från regeringen. Foto: SVT

Utredarna föreslog bland annat ”att underlätta delgivning av rivningsförelägganden”. Syftet är att komma runt situationen där en husägare kan stoppa rivning genom att göra sig oanträffbar.

Ett annat förslag är betala ut statligt stöd till de kommuner som drabbas av kostnader för att ta hand övergivna hus och tomter.

I malpåse

Utredningen har nu legat på regeringens bord i flera år utan att något hänt. Enligt de departementshandläggare som SVT talat med kommer Boverket så småningom få uppdrag att utreda vissa förslag vidare.

Foto: Johan Juhlin, SVT

I Sverige kostar det i praktiken nästan ingenting att låta en fastighet stå övergiven. Ofta handlar det om ärvda hus i glesbygd med så lågt värde att ägaren inte tycker det är värt besväret att sälja, trots att intressenter finns.

I stället får husen fortsätta förfalla i släktens ägo, tillsammans med alla minnen.

På orter där många hus står obebodda tenderar så småningom service och arbetstillfällen att försvinna. De som försöker stanna kvar som permanentboende får allt svårare att få ihop vardagen och ännu fler hus riskerar att överges.

Norsk boplikt

I Norge försöker man motverka denna utveckling med något som heter boplikt: För att få köpa ett hus förbinder man sig också att bo i det. I dagsläget har 47 kommuner valt att införa boplikt. Målet är att förhindra att åretruntboenden förvandlas till fritidshus som står tomma stora delar av året.

I såväl Norge och Danmark tillämpas också brukningsplikt. Den som äger en åretruntbostad kan hållas skyldig att se till så att den används minst 180 dagar om året. Sker inte detta får kommunen rätt att hyra ut fastigheten – oavsett ägarens samtycke.

Några liknande planer har ännu så länge inte lagts fram av svenska politiker. Inte heller på att börja beskatta obebodda hus – förslag som förts fram i glesbygdsdebatten som ett sätt att ”tvinga ut” de tomma husen på fastighetsmarknaden.

Fakta: Vad du kan göra åt övergivna hus

Visa
  • Försök nå ägaren, om du kan och vill kan du till exempel erbjuda hjälp att riva.
  • Be kommunen att göra en tillsynsanmälan av förfallen fastighet. Nekar de kan du överklaga hos länsstyrelsen.
  • Kommunen söker då ägaren via brev eller stämningsman.
  • Gör ägaren ändå inget, kan kommunen som sista utväg spika fast ett meddelande på själva huset.
  • Vägen från anmälan till kommunen till tvångsinlösning och rivning tar minst ett år.
  • Riv aldrig övergivna hus på eget bevåg! Du kan dömas för egenmäktigt förfarande.

Källa: Boverket m fl

Övergivna hus – det här gäller

Visa
  • Hus är sällan övergivna i juridisk mening – hur förfallna de än är. De har så gott som alltid en ägare och att gå in i huset utan dennes tillstånd är brottsligt.
  • Juridiskt gör den som ”obehörigen intränger eller kvarstannar i en fastighet där ingen bor”, sig skyldig till olaga intrång. Det gäller även tomma fabriker, kontor och affärslokaler.
  • Den som går in i någons hem utan tillåtelse begår hemfridsbrott. Det gäller även sommarstugor, husvagnar eller båtar där någon bara bor periodiskt.
  • Straffet för båda brotten är böter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer