Foto: TT

Vet du varför vi firar pingst?

Publicerad

Pingsten är kyrkans födelsedag och hänryckningens tid. En tid för fest och bröllop.

Enligt bibeln (Apostlagärningarna 2:1–11) sände Jesus, tio dagar efter sin himmelsfärd, en kraft som skulle hjälpa hans lärljungar. Anden visade sig för lärjungarna genom storm och eld. Efter uppvisningen kunde lärjungarna tala ett nytt språk, så kallat tungomålstalande.

Pingst firas till minne av andens utgjutande över lärjungarna. Pingstdagen infaller den 50:e dagen efter påskdagen. Själva ordet pingst härstammar från grekiska ordet pentekosté, som betyder just den femtionde. Eftersom påsken infaller vid olika datum varierar också pingstens datum.

Kyrkans födelsedag

Pingsten räknas som den tredje största högtiden inom den kristna kyrkan och räknas som ”kyrkans födelsedag”. Detta eftersom det var efter andens imponerande uppvisning som lärjungarna började att organisera en församling och missionera.

Pingstfirandet krymper

Pingst har firats som högtid i kyrkan sedan 200-talet men de dagar som går åt till firandet minskar. Den 4 november 1772 slopades helgdagarna tredjedag och fjärdedag pingst. Detta med motiveringen att det var svårt att få folk till gudstjänsterna och att många istället ägnade helgdagarna åt drickande.

Annandag pingst höll ut som helgdag fram till och med 2004. Då blev istället nationaldagen röd dag i kalendern. Ett nedköp tyckte många eftersom annandag pingst alltid infaller på en måndag.

Judisk högtid

En bakgrund till pingstfirandet finns också inom judendomen, pingsten nämns i gamla testamentet som veckohögtiden shavuot, en skördefest som firas sju veckor efter den judiska påsken. Judarna firar att Gud gav dem de tio budorden.

Fest och bröllop

”Pingst, hänryckningens dag var inne” skrev skalden Esaias Tegnér 1820 i dikten ”Nattvardsbarnen”. Han hade stulit raden av poetkollegan Johann Wolfgang von Goethe, men den satte ord på att pingsten i det gamla bondesamhället var ungdomarnas högtid.

Pingsten firades bland annat genom att klä ”pingstbrud”. En flicka kläddes till brud och sedan gick ett följe runt i gårdarna och fick gåvor. De efterföljande festligheterna lär ha gått vilt till.

Pingsten är nu den traditionella bröllopshelgen i Sverige men den förknippas även med dop och konfirmationer.

Källa: wikipedia.se, svenskakyrkan.se, hogtider.wordpress.com

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer