Margot Wallström om fredspristagaren: ”Välförtjänt och på tiden”

Uppdaterad
Publicerad

Nobels fredspris år 2017 tilldelas den internationella anti-kärnvapenkoalitionen ICAN (International Campaign for Abolishment of Nuclear Weapons). Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) välkomnar utnämningen.

– Det här är väldigt roligt och en bra organisation, säger hon.

– Det är förstås roligt, det är välförtjänt och på tiden. Detta är en organisation som arbetat hårt sedan 2007 och nu finns i 101 länder, och har arbetat mot kärnvapen och kärnvapenspridning utifrån en moralisk och humanitär synvinkel. Vi vet ju hur allvarlig situationen är runtom i världen i dag. Vi har fortfarande 15.000 kärnvapen och det har inte fungerat avskräckande. Vi ser nya länder som vill skaffa kärnvapen, så det här är väldigt roligt och en bra organisation, säger Margot Wallström.

Ökar det här chanserna att Sverige skriver under och ratificerar kärnvapenavtalet?

Nobels fredspris 2017

– Vi har ju varit med i arbetet för att ta fram den här konventionen, och det har vi gjort med stolthet. I likhet med andra länder säger vi att vi nu måste se hur detaljerna i konventionstexten påverkar, och med det kan vi ta lite tid på oss, men vi har ju en lång tradition av att delta i arbetet för kärnvapennedrustning. Det här kommer bidra till att stärka normen, det är väldigt viktigt i dagsläget.

Kommer du att skynda på?

– Vi kommer att ta tid på oss för att titta på exakt hur vi ska göra med underskrift och ratificering, men det här arbetet kommer vi fortsätta bedriva inte minst med ickespridningsavtal, provstoppsavtal och allt annat som redan existerar.

Vad finns det att tveka över, vilken hänsyn måste tas? Vad hindrar er från att skriva under i dag?

– Den här konventionen beslutades under mycket kort tid, och det innebär att precis som andra länder vill vi ta tid på oss och se hur det kommer stämma med lagstiftningen – allt från vapenexport, som ju vi också ägnar oss åt, till hur det stämmer med andra avtal och konventioner. Vi måste se till att vi förhoppningsvis kan ratificera och skriva under det här, och då ska vi veta exakt vad vi gör på varje punkt.

Hur är synen på frågan inom regeringen?

– Vi är helt överens om arbetet framåt i den här frågan.

Fredsprisvinnare under 2000-talet

  • 2000 – Kim Dae-jung, ex-president (Sydkorea)
  • 2001 – FN & Kofi Annan, FN:s ex-generalsekreterare (Ghana)
  • 2002 – Jimmy Carter, ex-president (USA)
  • 2003 – Shirin Ebadi, människorättsaktivist (Iran)
  • 2004 – Wangari Muta Maathai, politisk aktivist (Kenya)
  • 2005 – IAEA, FN:s internationella atomenergiorgan
  • 2006 – Muhammad Yunus, bankir & Grameen Bank (Bangladesh)
  • 2007 – IPCC, FN:s klimatpanel & Al Gore, presidentkandidat (USA)
  • 2008 – Martti Ahtisaari, ex-president (Finland)
  • 2009 – Barack Obama, ex-president (USA)
  • 2010 – Liu Xiaobo, politisk aktivist (Kina)
  • 2011 – Ellen Johnson Sirleaf, president (Liberia) & Leymah Gbowee, kvinnorättsaktivist (Liberia) & Tawakkul Karman, kvinnorättsaktivist (Jemen)
  • 2012 – Europeiska Unionen
  • 2013 – OPCW, Organisationen för förbud mot kemiska vapen
  • 2014 – Kailash Satyarthi, barnrättsaktivist (Indien) & Malala Yousafzai, barnrättsaktivist (Pakistan)
  • 2015 – Tunisiens nationella dialogkvartett
  • 2016 – Juan Manuel Santos, president (Colombia)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobels fredspris 2017

Mer i ämnet