Inte alla övertygas av fiskguiden. Genom åren har den kritiserats av yrkesfiskare. Foto: TT

WWF: Situationen i Östersjön allt sämre

Publicerad

Sill, torsk och lax. Tre fiskarter som älskas av svenskarna men som också är extra utsatta, det visar Världsnaturfonden WWF:s årliga fiskguide.

– Situationen i Östersjön fortsätter försämras, säger Inger Melander, expert på fiske och marknad vid WWF.

Världsnaturfonden WWF släpper i dag sin årliga fiskguide. Där delar WWF in de runt 80 arterna i sin guide i kategorierna grönt, gult och rött ljus efter hur hotade de är.

Bland arterna som läget har försämrats för finns strömming/sill som fiskas med garn eller flyttrål i centrala Östersjön. Den går från grönt till gult ljus eftersom fisketrycket är högt och det är osäkert hur strömmingsfisket påverkar torskens återhämtning. Den senaste tiden har dessutom en hel del larm kommit in vad gäller magra fiskar, så kallade ”slipssillar”.

– Strömmingen mår också dåligt nu, utöver torsken som ju äter strömmingen. Den minskar i storlek och blir könsmogen för tidigt, säger Inger Melander, expert på fiske och marknad vid WWF.

Tonfisk på burk har det svårt

För dig som ofta äter burktonfisk väntar dystra nyheter. Tonfisken skipjack, som finns i just burktonfisk, mår sämre i flera havsområden. Sedan tidigare ligger skipjack från Stilla havet och Indiska Oceanen på rött ljus i fiskguiden och nu ser situationen likadan ut för skipjack i Atlanten.

– Flera tonfiskarter har mått dåligt under många år. Man har inte fått till en effektiv förvaltning. Det är en hög andel ungfisk och i många fisken finns en påverkan på andra arter.

Så mycket fisk äter svenskarna

Svenskarna äter cirka 14 kilo fisk och skaldjur per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Vad gäller just den ser läget oförändrat ut, men det är inte lika lugnande som det låter, menar Inger Melander.

– Det är oroväckande för att vi äter så mycket lax. Bara en liten andel lax i Sverige kommer från schysta odlingar.

Det finns dock gladare besked för vissa arter. För både makrill i Nordatlanten och skarpsill på Västkusten ser läget nämligen bättre ut. Fler av dessa två arter når lekmogen ålder och bägge får nu grönt ljus. Även sardiner som fiskas med stora nät i Biscayabukten går nu från gult till grönt ljus.

Kritik mot fiskguiden

Men inte alla övertygas av fiskguiden. Genom åren har den kritiserats av yrkesfiskare som bland annat menar att WWF är för hårda i sin bedömning och inte tar hänsyn till säsong.

– Jag ser att fiskguiden får mindre och mindre påverkan i branschen eftersom den är krånglig. Den är otydlig för konsumenten, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande vid Sveriges fiskares producentorganisation.

Han syftar då på att samma art kan tilldelas olika ljus av WWF beroende på vilket vatten de lever i, eller hur de fiskas. Peter Ronelöv Olsson menar också att guiden slår onödigt hårt mot fiskindustrin.

– Vi jobbar stenhårt på att vara hållbara och att hela industrin ska vara det. Sverige är världsledande på skonsamt och hållbart fiske, men det framgår inte.

WWF granskar arterna efter tre kriterier: Hur bestånden mår, om förvaltningen och kontrollen är effektiv och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskap och bifångster).

För odlade arter bedöms var fodret kommer ifrån, hur odlingen sker och miljöpåverkan från den. Fiskguiden granskar inte faktorer som klimat, miljögifter eller andra utsläpp. Rekommendationer sker med trafikljusen grönt (bra val), gult (var försiktig) och rött (låt bli).

WWFs råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag.

Källa: WWF.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer