Konjunkturinstitutet (KI) släppte under tisdagen sin sammanfattning av hur företag och hushåll ser på svensk ekonomi. Senaste halvåret har barometern minskat med drygt fem enheter varje månad. Under november blev nedgången minus 0,3 och barometerindikatorn landade på 84,5.
KI konstaterade så sent som i september att lågkonjunkturen står för dörren med hänvisning till inflation och centralbankernas räntehöjningar.
– Både företag och hushåll ser fortfarande att det kommer bli tungt framöver. Så vi tror fortfarande på en lågkonjunktur framåt, säger Albin Kainelainen i SVT:s Morgonstudion.
”Tror räntan behöver höjas lite mer”
Avstannandet kan bero på en viss tillförsikt hos hushållen, menar Kainelainen.
– Regeringen har presenterat sitt elstöd, det kan få hushållen att känna lite mer trygghet inför vad som händer i vinter. Elpriserna har under november och stora delar av oktober också varit lite lägre än vad man befarade. Men nu ser vi att elpriserna återigen blivit högre så det här kan ju vända nedåt igen, säger Kainelainen.
För att siffrorna återigen kan börja peka uppåt så menar Kainelainen att inflationen måste ner och räntorna stabiliseras. Man tror att Riksbankens räntehöjning behöver fortsätta.
– Vi tror att Riksbanken behöver höja räntan lite mer, inte lika mycket som man hittills har höjt men kanske med en halv procentenhet. Sen tror vi, liksom Riksbanken, att man kan få bukt med inflationen och att tillväxten kan ta fart 2024.
”Ändå en ganska bra siffra”
Enligt SCB växte Sveriges BNP med 0,6 procent under tredje kvartalet, på årsbasis var tillväxttakten 2,5 procent. Det är lägre än vad man räknat på förra månaden. Ett snitt av ekonomers uppskattning landade på 2,9 procent under året.
– Det visar på det vi har framför oss. En tillväxt på 2,5 procent är ändå en ganska bra siffra. Vi tror att vi kommer att ha lågkonjunktur under 2023. Men i slutet av 2023, eller i början av 2024, så kommer det att bli bättre, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg till TT och menar att det ändå finns hopp om framtiden:
– Vi har en stark arbetsmarknad, starka finanser och vi hade också en stark återhämtning från pandemin. Det är bra saker, säger hon.