Nätbutikerna Pluus, Buuks och Sayve stäms – 1 600 konsumenter har klagat

Uppdaterad
Publicerad

Långt över tusen konsumenter har skickat in klagomål om nätbutikerna Pluus, Buuks och Sayve till svenska och danska myndigheter. I Sverige har Allmänna reklamationsnämnden i ett antal fall bedömt företagets abonnemangsavtal som giltiga, men den danska konsumentombudsmannen gör en annan bedömning och kräver nu att även svenska konsumenter kompenseras.

– Enligt dansk lagstiftning har vi befogenhet att även tillvarata svenska konsumenters intressen i ett sådant här rättsfall, säger Christina Toftegaard Nielsen, den danska motsvarigheten till Konsumentombudsmannen.

På sajterna Pluus.se, Buuks.se och Sayve.se säljs böcker och en rad andra prylar. Vad många konsumenter dock inte insett när de köpt produkter i nätbutikerna är att de samtidigt blivit medlemmar i sajternas kundklubb, till en månadskostnad av 129 kronor.

Plus granskar näthandel

Missnöjda konsumenter menar att det saknats begripliga avtalsbekräftelser och tydliga indikationer på att de blivit medlemmar i en förmånsklubb vars avgift senare autodebiterats från deras konton.

Över tusen klagomål

Svenska och danska konsumentmyndigheter har sedan 2018 tillsammans fått in närmare 1 600 klagomål mot de tre sajterna, som alla har samma danska ägare.

– Vi har noterat mängden anmälningar och klagomål och därför valt att kontakta den danska konsumentombudsmannen. Vår bild är att det är det mest effektiva sättet att komma till rätta med utländska bolag, säger Hans Lundin, presschef på Konsumentverket.

Polisanmälda och stämda i domstol

Danska konsumentombudsmannen (Forbrugerombudsmanden) har polisanmält sajterna för vilseledande marknadsföring och stämt dem i domstol.

– Det är viktigt att det inte ska löna sig att driva den här typen av verksamhet där man inte tydligt upplyser om ett abonnemang som kostar pengar, säger Christina Toftegaard Nielsen.

– Det är bakgrunden till att vi har tagit fallet till domstol, med krav på att företagen ska återbetala alla abonnemangsavgifter till konsumenterna både i Danmark och Sverige.

Forbrugerombudsmanden anser att konsumenterna inte har gett ett aktivt samtycke till själva abonnemanget och att avtalen därmed är ogiltiga. Enligt myndigheten har sajterna gjort vissa förändringar med tiden, men inte tillräckliga.

På rätt sida lagen?

I ett mejl till SVT:s konsumentredaktion Plus betonar sajternas administrativa direktör Rasmus Andersen att nätbutikerna upplyser om medlemsavgiften på flera ställen.

I sitt svar till den danska domstolen hänvisar sajternas företrädare också till flera beslut från svenska Allmänna reklamationsnämnden (ARN), där nämnden bedömt deras kommunikation som tillräckligt tydlig.

ARN:s beslut är inte juridisk tvingande. I november ska den danska domstolen spika ett datum för rättegången mot säljsajterna.

Fotnot: Efter att Forbrugerombudsmanden nyligen kontrollerade sajterna har nätbutikerna gjort smärre förändringar på beställningssidorna., som myndigheten ännu inte tagit ställning till.

Plusredaktionens reportrar behöver din hjälp att ta granskningen av problematisk näthandel vidare. Foto: SVT

MISSA INTE: Tipsa Plus – och chatta om problematisk näthandel

Mer om nätbutikerna

De tre nätbutikerna Buuks, Pluus och Sayve finns i både danska och svenska versioner (.se samt .dk) och delar en gemensam kundklubb. 

Anmälningar och klagomål till svenska Konsumentverket och kommunala konsumentvägledare, mot alla tre sajterna: 890 

  • 2018: 86
  • 2019: 146
  • 2020: 415
  • 2021*: 243 

Klagomål till danska konsumentombudsmannen: 696 

  • 2018: 62
  • 2019: 149
  • 2020: 316
  • 2021*:169

*Siffrorna för 2021 är räknade till och med 14 oktober.

Källa: Konsumentverket & Forbrugerombudsmanden

Så samarbetar konsumentmyndigheter i Europa

Konsumentverket är en del av ett konsumentskyddsnätverk av myndigheter inom EU, kallat Consumer Protection Cooperation Network.

Om Konsumentverket får indikationer om att ett bolag från en annan EU-medlemsstat begår överträdelser av konsumentskyddregelverket på den svenska marknaden kan myndigheten begära att systermyndigheten i den andra medlemsstaten vidtar tillsynsåtgärder. Det är, i de allra flesta fall, bättre att myndigheten i den medlemsstat där bolaget är etablerat vidtar tillsynsåtgärder eller drar bolaget inför domstol. Detta eftersom till exempel svenska myndigheter inte kan verkställa ett beslut mot till exempel ett danskt företag.

Källa: Konsumentverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Plus granskar näthandel

Mer i ämnet